Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
APROPOS.
Den Gubbeii der, med hvita hår,
Som evigt kommer, evigt går,
Som aldrig tröttnar, aldrig somnar,
Som skönheten förstör och skönheten fullkomnar,
Som än vår dyrkan, än vår afsky för;
Som, följd af timVnarna och dagarna och åren,
Med oafbruten hast i spåren,
Till evighetens rymder far;
Som jorden, ifrån solen vriden,
Mot solen än tillbaka drar.
Han, som uppslukar allting, — Tiden
En dag igenom luften flög
Och fick se Aglae, den yngsta af Behagen,
Steg ner, — hans svit sig undansmög, —
Och af den sköna han blef ensam emottagen.
Så ser man .ännu alla dar,
Hur, hos en god och åkkvård Q vinna,
Minuter, timmar, fort försvinna,
Och endast Tiden stannar qvar.
På Gubbens bleka kind sågs ungdomsrodnan stiga,
Och Guden Tid förstod, förförisk i’ sitt skick,
Så väl ja sina ögonblick,
Att både tala och att tiga,
Att han, trots hårets snö, omsider lycklig blef.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
