Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kom, kom, jag derom dig vid detta blod besvår,
Som en gång gaf dig lif, som nu min sida tömmer.
Ditt hjerta utan del i handens blodskuld är.
Mitt brott mot min gemål långt mera jag fördömmer.
Men jag är straffad nog. Hår gifvas alltså brott,
Dem en förtörnad Gud ej någonsin ^förlåter!
Azema! .Ninias! Förenen eder åter,
Att plåna ut den skymf, jag mot er ått begått.
För er en mor, som dör, sin sista suck skall fålla.
Kom, gifven mig er hand! Regeren, lefven sålla!
Mig glåder detta hopp; det blandar någon tröst
I qvalet af den död, som hårjar i mitt bröst.
Förgäten ej er mor ... Min sista stund är inne ...
Min son... Min kåra son... Ack, hata ej mitt minne...
Det är då slut–-
oRoés.
Sin natt kring henne döden drar.
Bevaken Ninias. Tan omsorg om hans dar.
Hvad ryslig eftersyn! Folk! låren liåraf alla,
Att jordens dolda brott i himlen minnas än.
De högsta brottslingar för straffet djupast falla.
Hår gife en råttvisa. — J Kungar, frukten den!
Slut på sista Alten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
