Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så dröj ej längre då. Mitt hjerta tröstadt blifver,
Att sluta till din plikt af en så sällsynt ifver.
Gå! men en bön ännu: Sky omsvep, om du kan;
Blif, hvad du alltid var, blif oförställd öch sann!
Och himlen löna skaH ditt uppsåt och din möda.
Men hvilka händelser förmått å nyo föda,
Vid minnet af Dermid, ett redan slocknadt hopp,
Att återlcda hit hans dolda ödens lopp?
Se llär, hvad skäl jag har, att ännu mig förvåna,
Och misstänka ett svek, som du förstått att låna,
Att gifva åt din flygt ett ädlare försvar.
-Det är ej olyckan, men du, som tröttnat har. —
Ån är för Oscars namn ej ärans tid förliden,
Och hvad är väl mitt lugn, emot hans namn i striden?
Men är ditt rykte ej med äran nog försont?
-Välan! Du önskar dig.från mina qval förskout.
Ack, skall då lijeltars rätt, att verldens syn bedraga»
Och byta känslor* om, når de ej mer behaga,
Blott träffa uslingen, som, utan alla stöd,
Anropar deras värn-emot en pröfvad nöd?
Om till vålgjerningar du endast sökt dig tvinga,
Så hedrar det din dygd, ditt hjerta alltför ringa*
Jag vore värd förakt, om åt mig sjelf jag tiggt
En omsorg, som, förställd, du kallade din plikt,
Hvarmed du fostrade så grymt, emot min vilja,
Åt nya §tormar blott en redan bruten lilja,
Och närde i mitt bröst blott nya smärtors frö,;
Jag var. ej ömkansvärd. Ack nej, jag kunde dö.
Din vänskap", steg för steg, mig andra känslor lärde:
Min dag fick ni<y.a ljus; mitt lif fick mera värde;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
