Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kände ett obehag, som hon icke kunde öfvervinna. Hon
nästan skämdes vid tanken på att träffa Johanna, och
när barnen åter kommo, var det med ett underligt,
oklart medvetande om skuld, hon började lektionen.
Men på samma gång genomfors hon midt uppe i
aritmetiken då och då af en hastig ilning af glädje.
»Hvad« var det för en spelevinker, som var här
hos fröken?» sade Johanna, i det hon lade servietten
på bordet för middagsdukningen.
Eva hade nyss kommit in från skolsalen och stod
och tände lampan.
»Det var baron Ulfklo», sade hon.
»Jaså, han på Hällinge; det var fasligt artigt af
honom att komma hit på visit.»
»Ja, det var det», sade Eva kort, »jag har kännt
honom från Jönköpingstiden.»
Johanna teg en stund, medan hon satte fram
porslinet »Jonas fick en blank krona för han höll i
hästen», sade hon slutligen.
»Det var ju hederligt.»
»Åh ja, det kan väl så tyckas, men vet fröken,
jag tyckte just den var lik de der trettio
silfverpen-garne, som förrådde oskyldigt blod.»
»Jag tror», sade Eva högdraget, »att jag kan sköta
både baronen och mig själf, utan att du behöfver
befatta dig med den saken. Har du maten färdig, så tag
in den.»
»Han kanske inte är så lätt att sköta, han, som
fröken tror, efter hvad dåm säger», muttrade gumman,
i det hon gick.
Morgonen derpå märkte Eva, att hennes kläd ning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
