Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det gör ingenting i’, sade ryttmästaren. »Spring
du bara.»
Lena gick långsamt ut genom dörren.
Ryttmästaren gick fram och satte sig vid fönstret, och där fick
han sitta en god stund, innan Lenas steg hördes i
trappan.
»Nå såg Hans förarglig ut?»
»Nej, pappa, han klappade mig och sade, att
jag skulle förlåta honom i stället, och o, pappa, jag
tycker så mycket om honom. Vad var det vi skulle
tala om, pappa», och Lena såg ut som ett solsken
efter regnväder.
»Vad skulle du säga om att i övermorgon fara
och bese det där Pullekatt...»
»Annero. Ack, det kunde inte finnas något
roligare.»
»Och nyss fanns det ju ingenting i hela
världen ...»
»Pappa! 1!»
»Så där går det med överdrifterna i vårt tal,
Lena. Minns det till en annan gång. Nå, vi kunde
taga din lilla ölänning, och Hans kunde köra dig,
och jag kan rida. Men du får säga åt barnen i
morgon, att de möta oss där.»
»Bara inte Hans...»
»Låt mig svara för det. Träffar du dem i
morgon?»
»Ja, men det är sista dagen de gå på axplock*
ning, för vetet är slut nu.»
»Nå, då passar det ju bra att ha ett litet
skörde-kala§», sade ryttmästaren. »Laga om att du får mat
med åt oss allesammans, så skall jag säga till Hans
att hålla sig hemma.»
»O, pappa, får jag ställa till kalas? Så
förtjusande! Men kanske jungfru Hanna inte vill låta mig
fä vad som behövs.»
Ryttmästaren tog upp ett visitkort och skrev på
det ovanför sitt namn: tillåtelse för Helena att ställa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
