- Project Runeberg -  Bland fält och ängar. Berättelse för barn och ungdom /
31

(1908) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det var en ny svårighet, sam Lena icke
beräknat, men déls trodde hon nog, att hennes pappa
skulle tillåta det, och dels hade hon själv längtat att
få se mor Anna, och framför allt kände hon sin
skyldighet som värdinna, varför hon på det ivrigaste
bötjade övertala Olle att söka få mor Anna med.

»Men där är ju inte något rustat än», sade Olle.
»Det ser så skräpigt ut där.»

»Vi ha väl hela skogen omkring oss att vara i»,
sade Lena. »Och se här, undrar ni inte över vad
jag har i knytet?»

»Jo då.»

»Ser ni, det är min skära linongsklädning. Den
ska vi sätta upp till gardiner. Det har jag tänkt ut.»

»Ack, den Lena, hon är då en riktig ljuskrona.
Någonting så fint har jag aldrig sett. Får jag ta ’na
på mig, bara en liten handvänning?»

»Trasa inte sönder ’na bara», sade Olle.

»Nu kommer Kung Salomo fram igen. Tror du
rakt inte, att jag kan ta på mig en klädning?»

Och innan någon hann tänka sig om, hade Mina
dragit klädningen på sig och klättrat upp för backen
till landsvägen, där hon böljade svänga omkring
liksom om hon dansat polska med sig själv. Det var
förgäves Olle skrek, »gör dig inte till ett rent
spektakel för folk», hon bara dansade, ända tills dess
hon hoppade direkt i armarne på Hans, som var ute
och gick. Då var Mina så yr i huvudet, att när han
släppte henne, så raglade hon åt alla häll.

»Jo, det här är just vackert», muttrade Olle för
sig själv. Men Hans var efter försoningsscenen i går
vid sitt blidaste humör, han bara skrattade, och så
snart Mina kommit till sig igen, tog han några skutt
utför backen och satte sig bredvid Lena.

»Jaså, här är arbete på färde», sade han.

»Ja, men det är sista dagen i dag», sade Olle
och tog av sig mössan, varvid Hans också tog av
sig mössan tillbaka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kafaltang/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free