- Project Runeberg -  Bland fält och ängar. Berättelse för barn och ungdom /
72

(1908) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Det rör (lig inte», sade Olle stucken. »Jag
kau allt skriva fint, om jag vill.»

»Ursäktar hans majestät om jag tvivlar på det»,
sade Mina.

Men nu flög Olle efter henne, och de jagade
varandra över bord och bänkar, ända till dess Kalle fick
tag i Olle och höll honom fast.

Men när de andra lagt sig på kvällen, då låg
Olle framstupa på farstutrappan med en urriven sida
ur skrivboken framför sig på golvet och författade
med stor möda och ansträngning ett brev, som han
skrev ned med en trubbig blyertspenna.

Det var med mycken tillfredsställelse han efter
en timmes arbete i sitt anletes svett äntligen kom
till sista ordet och fick vika ihop sin epistel och
skriva utanskrift. När han lade sig på kvällen, erfor
han ett obeskrivligt lugn i sitt hjärta, och det sista
han tänkte var, att mor nog hade rätt, då hon påstod,
att ett gott samvete var bättre än gods och guld och
alla världens skatter.

När klockan led emot åtta på morgonen samma
dag, hade Anna Lisa vaknat i sin hölada och på det
högsta förundrat sig över, var hon befann sig. Icke
för det att icke hon, på sitt tåg genom norra ocli
mellersta Sverige, ofta med sitt sällskap legat i
hölador och andra underliga sängkamrar, men nu var
allting så tyst omkring henne. Hon hade vaknat
utan sparkar, och hon hade tid att morgna sig utan
att höra skrik och hojtande runt omkring. Slutligen
böljade hon erinra sig nattens äventyr, och i sitt
hjärtas glädje över att veta hela cirkussällskapet långt
ute på havet med människor, hästar, björn och
framför allt piskor, började hon dagen med att slå några
kullerbyttor i höet. Därefter gläntade hon på dörren,
vilken hon om natten noggrant dragit igen om sig.
Hon såg en augustimorgons hela fägring utanför.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kafaltang/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free