Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid middagsbordet talades det icke om annat
än kungörelsen som stått uppspikad på träden invid
parken, om belöningen av femtio kronor och om den
vackra ståtliga hästen. Anna Lisa, som nu fick sitta
och äta med de andra, både rodnade och bleknade,
när hon hörde detta tal. Femtio kronor åt den, som
kunde giva några upplysningar om gärningsmannen.
Hon visste det! Hon kunde få femtio kronor.
På eftermiddagen var hon tyst och tankfull.
Varför skulle hon icke tala om det? Ingen visste
det, mer än hon. Vad hade hon för skyldighet att
tiga? För femtio kronor kunde hon få sig snygga
kläder, och så kunde hon i nödfall betala för sig för
att få stanna hos mor Karin. För det kände hon
tydligt, att hos henne ville hon vara, om det så vore
till livets slut. Hennes lilla efter kärlek längtande
barnahjärta, vilket aldrig erfarit någon moders ömhet,
slöt sig genast till den milda bondhustrun med all
den häftighet, som låg i hennes livliga natur.
Då ryttmästaren tidigt på måndagsmorgonen tog
sin vanliga promenad, såg han Olle komma nedför
skogsstigen, som ledde upp till smedjan, men liksom
förra gången röck Olle av sig mössan i en hastig
fart, samt vände därefter om och sprang allt vad han
förmådde tillbaka upp i skogen. Ryttmästaren, som
gick i helt andra tankar, skulle nog icke alls lagt
märke till gossens beteende, men som han i detsamma
kom att se sin egen kungörelse på ett träd, så förde
tankeförbindelsen Tionom till en hastig gissning. Pojken
var synbart rädd för honom och varför?
När han återkom till Stordala, gick han som
vanligt ned till stall- och ladugårdsbyggnaderna, där
han brukade göra en rond varje morgon. Nu mötte
honom kusken med mössan i handen liksom ivrig att
få tala med honom.
»Vad är ,det, Strömberg?*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
