Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frestelserna, en karaktär, som hellre försakar lockelser,
och bär hån och åtlöje, än den sjunker i sin egen och
andras aktning. Kom nu, så gå vi ut till de andra.»
Men när de kommo ut på verandan, fanns ingen
där, mer än Hugo, som sittande på trappan höll på
att undervisa Lena i konsten att sno segelgarn om
fingrarne och draga ut det igen.
Äntligen efter åtskilliga fåfänga försök och
provundersökningar i skogen, randades den av barnen
så länge efterlängtade dagen, då den första stora
lingonplockningen skulle företagas. De hade alla med
översvallande välvilja förklarat, att Olles tunna först
skulle vara pinfull, innan ett enda lingon togs till
andra ändamål. Själva friherrinnan hade blivit
intresserad för saken, och Hugo, som hon nästan aldrig
vågade släppa ur sikte, hade denna gång tiggt sig
till att få vara med. Hans däremot hade nekat,
ehuru han blivit tillfrågad.
Det var en härlig dag i böljan av september,
varm som i högsommaren. Efter morgonens starka
dimma bröto solstrålarne fram, och himlen visade
sig hög och blå.
Vid kökstrappan på Stordala stod färdvagnen
förspänd. Pigorna sprungo om varandra ut och in
från köket till vagnen för att plocka ned alla de
småting, som behövdes för utfärden, vilken skulle
räcka hela dagen. Det var bara gamla Brita, som
skulle vara hemma och vakta gården, och kokerskan,
som skulle förse herrskapet med middag, ty
ryttmäs-taren och friherrinnan skulle åka ut strax på
eftermiddagen för att beskåda sällskapet. Man ur huse
skulle med och plocka och ha en glad fridag. Men
det var på förhand överenskommet mellan
ryttmäs-taren och friherrinnan, att allt vad som plockades
skulle sedan mätas upp, och betalningen därför skulle
lämnas till mor Anna. Ty det var så, att Lena kvällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
