Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bråk att fä ur korken. Det var starkt hembrygt julöl.
Nftr det vfil var hett, började hon mata dem igen
med teskeden, och se, vilken glädje, efter en kort
stund slog Olle upp ögonen, och mor Anna visade
tecken att kvickna vid.
»Att du ligger och drar dig så här långt fram
på pa’n», sade Anna Lisa och bjöd till att skämta,
fastän hon nu först började darra i kroppen av den
överstånda förskräckelsen, »du borde just blygas.
Och så ligger du och pimplar öl på morgonkvisten,
du är mig just en vacker en.» Och med detsamma
slog hon i honom en ny tesked.
»Hur är det med mor?* sade Olle med matt röst.
»Jo, vi ska allt ge henne litet med av kalaset»,
sade Anna Lisa, som kände, att skämtet var enda
sättet att hindra henne att brista i gråt. Hon gav
mor Anna en stor sked, och sedan kom turen till
Svanhals, som hittills blivit utan.
»Ska Svanhals ha öl?» sade Olle och smålog.
Men han var så konstig i huvudet. Han hade icke
ätit på två dagar, och han hade fått så mycket starka
saker.
»Här har du en bit bröd», sade Anna Lisa.
5 Och mor Anna, som inte har kaffe i ordning, när
det kommer så här långväga främmande», för nu
hade mor Anna fått upp ögonen.
Och Anna Lisa sprang till spiseln och fyrade på.
Det var inte värt att spara på skidorna och påken,
så varmt som möjligt skulle de då ha, så långt det
räckte med bränslet.
»Upp med dig, Olle, så ska vi brottas», sade
hon, »du behöver allt litet värme i kroppen», och fast
Olle kände sig yr och tung i huvudet, så gav hon
sig ingen ro, förr än hon fick honom upp ur sängen.
»Kära Olle, att vi ändå skulle somna», sade nu
mor Anna, som blivit helt uppkryad av det varma
ölet, som Anna Lisa fortfarande gav henne en tesked
av då och då.
Men hur det var, så voro skidorna snart upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>