Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett underligt ljud. Det var ett gällt och långt
utdraget »pi-i-i-p.»
Olle fick stora ögon. »Vad var det?» sade han.
Och då kom ett nytt, mycket, mycket längre »pi-i-i-p»,
som Olle tyckte sig känna igen. Han sprang fram
till hörnet och rev undan kjolen, och där stod Mina
och sken över hela ansiktet, men i de tindrande
ögonen allra mest.
Och Olle, som annars icke var för att visa sina
känslor, han blev så bortkommen av glädje, att han
tog om henne och kysste henne rakt mitt på mun.
»Och nu skall jag berätta», sade Mina ivrigt.
»Si, nu kan jag både baka och sälja bröd, och jag
var oppe om nätterna och sov om dagarna, och de
sa’, att de hade nytta av mig, och jag ville förstås
inte göra dig skam, mor, så jag strävade så gott jag
kunde. Och vi åto bara kött och mjukt vetebröd
och mjölk, så mycket vi nånsin ville, men så en dag
kom jag att tänka på, hur ni hade det här hemma,
och så sa jag rent ut åt både morbror och moster.»
»Att du vågade dig till med det», sade mor Anna.
»Jaha, det gjorde jag. Jag talade så vist, så
att självaste kung Salomo skulle gillat ’et. Så här
sa jag. ’Jag kan inte gå här och äta vetebullar och
smör’, sa ja, ’medan mor sitter därhemma och äter
torrt bröd’, sa ja, ’och ska jag arbeta, så ska jag
arbeta för henne’, sa ja, ’och för Olle’, sa ja, ’ända
till Olle gifter säj’. Jaha, du, jag sa preciss båda
sakerna.»
»Du pratar», sade mor Anna. »Olle gifta sig.»
»Jaha, det dröjer bara nio år, för då är han
tjuguett, och så sa ja, att jag var mycket tacksam
för att de ville ha mig, och att jag tyckte om dåm
båda två, men att jag tyckte mer om mor och
Olle, och att jag partu ville hem igen, och att om
jag fick hte förning hem med mig som betalning
för mitt arbete, så vore det bra, varom inte så
fick det vara, för de har det fasligt knalt hemma,
och här böljade jag gråta — — »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>