Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var en härlig pingstdag tre år senare. Det
var denna tid som kallas för hänryckningens tid, då
hela naturen står i festskrud, då pingstliljorna blomma
och dofta, och då unga människor giva sina första
högtidliga löften åt Gud.
Och där på vägen, som skuggad av de stora
lindarne förde upp tiU den lantliga kyrkan, vandrade
våra fyra vänner tysta och gripna av dagens vikt.
Enkelt klädda, utan något av detta bjäfs, vilket i
huvudstaden gör, att man redan på avstånd på gatan
ser, att det är en läsflicka, utan att från denna dag
äga andra minnen än psalmboken och välsignelsen
från ömma hjärtan, voro de helt upptagna av denna
högtidsdags andliga innebörd. Ehuru de nu voro
uppvuxna, hade de icke förlorat något av det barnsliga
på en gång blygsamma och frimodiga uttrycket. Oaktat
de voro från olika samhällsklasser, var deras vänskap
lika sann och äkta, och därigenom att ryttmästaren
med sin familj tillbringat de sista vintrarna på landet,
hade inga avsvalnande avbrott minskat densamma.
Det var unga människor, för vilka föräldrar
ödmjukt kunde tacka Gud, och ehuru Anna Lisa icke
hade varken fader eller moder, så hade kyrkvärdsmor,
i vars hem hon tillbringat de båda sista åren, för
henne ett verkligt moderssinne.
För dem var icke denna dag ett medel att komma
ut i världen med dess härligheter eller få
samhälls-förmåner, den var, vad den är ämnad till, det första
medvetna, ansvarsfulla och dock så lyckliga steget in
i Guds rike, detta rike, som icke är av denna världen.
Ännu några år senare en sommarafton sutto Olle
och Mina efter slutat dagsarbete ute på
förstugu-kvisten vid Annero. Men hur var icke stället
förändrat! Skogen stod som en mörk ram däromkring
som förr, men den omslöt nu åkrar och ängsbitar,
trädgårdsland och buskrader, fullvuxna fruktträd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>