Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
) 9
lifvet glidit så fredligt och stilla, alldeles så
som Abraham tyckte om det; starka sinnesrö-
relser mindes han blott från moderns tid.
Han erinrade sig henne mycket väl, drag
för drag, och isynnerhet de underliga, djupa
ögonen; men med dessa erinringar blandade sig
minnet af de många pinsamma ögonblicken,
då han syndfull hade stått inför dessa ound-
komliga ögon, som alltid begärde det samma
at honom: var sann och uppriktig.
Det var mycket inom honom, som ’svara-
de på detta; men lifvet hade ej gifvit honom
någon anledning till att fullt ut slå ett slag .
för sin sanna öfvertygelse, och många förarg-
liga småsaker hade gjort, att det nästan vår
honom pinsamt att tänka på denna mor, som
han ändå hade älskat så högt och mist så
tidigt. . är dgr :
Hans ungdomsblod upptog många nya tan-
kar och idéer, som alls icke voro presentabla
i den Meinhardtska salongen — knapt nog hos
professor Lövdahl; hans religiösa och politiska
åskådningar förändrade sig hastigt, ty” det
fans hos honom ett starkt behof af kritik och
. opposition. Men hans ställning var fatal; hvart
skulle han ta vägen med allt det, "som jäste
inom honom? Bland de menniskor, af hvilka
han satte värde på att bli älskad, skulle det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
