Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dl
»Det är kandidaten, unge Lövdahl, den
nye chefen, sägs det; ja, herre, hon är blind»,
tillade han torrt; »inte så sällsynt bland fat-
tigt folk, småfolk och arbetsfolk.»
Dottern smålog bittert och vände de slock-
nande vattenblåa ögonen mot ljuset, medan
hennes små hvita fingrar böjde en vidja.
Abraham Lövdahl kände sig illa till mods;
och då den "gamle gick ut i det lilla köket,
sade han förläget:
»Har ni alltid varit -— har ni varit så
olycklig ända från er födelse?»
Den unga flickan vände sig om vid det
första ljudet af hans röst, sänkte ögonen och
lyssnade uppmärksamt till de få ord han sade.
Men då hon satt så der och hamn ej var
tvungen att stirra ini dessa pinsamt tomma
ögon, då slog det honom, hvilken underbar skön-
het hon egde.
Det bittra och missnöjda, som låg öfver
munnen och darrade i de lätt uppdragna näs-
vingarna, kom nu bort, och hennes’rena panna
med mörkblondt vågigt hår låg så oskyldigt
sorgsen öfver de slocknade ögonen, öfver det
magra, tungsinta ansigtet.
»Näg det en gång till», bad hon.
»Hör du inte, Grete! Den fine herrn gör
dig den äran att fråga, om dw är blindfödd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
