Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
äldrarna. Det passade också bra; den äldste,
Peder, var jurist; och gamle Jörgen tänkte
som så: när det nu en gång var afgjordt,
att han ej kunde: få någon af sönerna, der han
helst ville ha dem, nämligen i kramboden; så
skulle det i själfva verket vara ganska roligt
att se sin egen Morten på predikstolen med
pipkragen.
Men var detta verkligen hans lille tjocke
Morten, som kom här så öfverlägsen och gaf
honom ett allvarligt, nästan beskyddande hand-
slag? Stor och skäggig hade han blifvit, och
han såg strängt på en genom sina ljusblåa
glasögon.
Fadern kände sig riktigt underlig till mods;
och medan den lilla dugtiga fru Kruse snart
fick Fredrikkes tunga i gång vid kaffet och
oförfäradt behandlade Morten som förr, gick
gamle Jörgen omkring: och var förlägen, sökte
förgäfves efter den ton, han skulle anslå gent
emot denne högtidlige son.
»Röker du, Morten?» frågade han slutli-
gen halft rädd.
»Nästan aldrig», svarade Morten med djupt.
allvar och en suck, som skulle antyda, att det-
ta var en af hans många försakelser.
Men alla tyckte för” öfrigt, att Morten
Kruse hade blifvit mycket värdig, sedan han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
