Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
Tordes han ej något af detta, så kunde
han sannerligen lika gerna gå till festen som
de harmlösa börgarena; ingenting var ändå
eländigare än denna protest mellan fyra väggar.
Och en stämning kom igen, som någon
enda gång hade fallit öfver honom som en
ljussläckare: hvad lifvet var bakvändt och me-
ningslöst, hvad han själf var misslyckad, för-
spild — en stackare, som aldrig skulle drifva
det längre än till små löjliga anlopp och stora
skamliga nederlag.
Missmodig och likgiltig tog han sin hatt
och gick nedåt fabriken för att sitta en stund
hos Grete; men han fann huset stängdt.
Förmodligen hade Steffensen tagit henne med
sig till festen; det roade henne att vara bland
menniskor, alla kände henne och hade ett vän-
ligt ord, och så var der ju musik.
Abraham fortsatte också sin vandring mot
fabriken ; bandet spelade »Wacht am Rhein»,
medan det var en paus i talen.
Då han kom fram på backen, stannade
han ofrivilligt vid den egendomliga synen.
Här var han nu så van att gå fram hvarje
dag, att han kände till hvarje fläck omkring
fabriken; men i dag var det som om främ-
mande hade tagit ifrån honom allt och han
var helt och hållet öfverflödig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
