- Project Runeberg -  Fortuna /
132

(1884) [MARC] Author: Alexander L. Kielland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132

hvarje ögonblick tillfälle att ropa: »elden
är lös!» |

»Nej, sluta nu,» sade Kruse öfverlägset,
»du är inte alls rolig.»

»Ja, men du tycker alltså, allvarsamt
sagdt, att hon är ung, vacker och rik — ja, ty
hon är väl rik också?»

»Nej, rik tror jag ändå inte att hon är»,
menade Kruse godmodigt; »men hon har då för
resten en sparbanksbok på några hundra kronor».

»Hur vet du det?»

»Jag har sett boken.»

»Ser man på! Man har således redan
hunnit till penningfrågan !»

»Ja, som du ser; men vet du, hvad hon
ämnar göra med de der pengarna?»

» Förmodligen köpa dig en ny peruk?»

»Nej, var nu allvarsam; tänk dig, hon har
den fixa idén, att hon vill uppresa ett vackert
monument uppe på kyrkogården öfver sin son;
du! vet” ju, att hon hade en son – hm — du
känner ju till historien?»

Ja, Abraham kände till den; det gick
ett stygn igenom honom som alltid, när han
mindes den lille, trofaste Marius och en bu-
kett, som han en gång hade fått. Han blef
plötsligt ganska allvarlig och hörde endast
halft på Kruse, som fortfor att tala om fru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kafortunas/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free