- Project Runeberg -  Fortuna /
226

(1884) [MARC] Author: Alexander L. Kielland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226

pulpeten i små högar, eftersom, han; genomög-
nade dem. Men slutligen sopade han tillsam-:
man alla telegrammen i en hög och slog sin
stora näfve ner i den. :

Rasmus närmade sig med den svarta skinn-
väskan för att mottaga de sedvanliga orderna
för dagens operationer i bankerna, men Mar-
cussen bad honom dra åt helvete och ta väskan
med sig. |

Derpå samlade han efter ett ögonblicks
betänkande alla - telegrammen i en hand och
gick in till professorn, stängde dörren efter
sig och drog för portieren. |

Carsten Lövdahl hade stått vid fönstret
och stirrat ner i trädgården; han vände sig

häftigt om och sade:

»Hvad är det, Marcussen?>»

Professorns ansigte var nästan askgrått,
och ögonen lågo djupt i hufvudet. Han hade
ej sofvit på flere nätter, och de sista dagar-
nas ansträngningar för att hålla sig uppe mot
allt hopp, de vilda planerna, den förtviflade
vissheten, som från alla håll stack fram huf-
vudet — allt detta hade förvandlat den store,
ståtlige mannen till en jagad förbrytare.

»Hvad är det, Marcussen ?»
Till och med rösten var förändrad — rå,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kafortunas/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free