Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
båda på grund af den ålderdomliga tonen i
framställningen måste anses vara tidigt upptecknade.
Och slutligen har den senaste författaren af en
isländsk literaturhistoria, E. Mogk (se »Grundriss der
Germanischen Philologie, herausg. von Hermann Paul»,
II, Strassb. 1889, s. 121) följande uttalanden: »Die
Víga Glúmssaga . . . ist eine der vorzüglichsten Sögur,
lehrreich für die Kulturgeschichte und das Leben um
den Eyjafjörð. Sie ist um 1240 niedergeschrieben.»
Däremot finner man sällan tvifvel uttalade om
äktheten och sannfärdigheten af enskilda drag uti
sagan. Hvad som i detta afseende blifvit sagdt af andra
författare, skall här nedan på vederbörligt ställe
vidröras.
Afsikten med föreliggande uppsats är i främsta
rummet att uppvisa, att ett viktigt och karaktäristiskt
parti uti sagan med säkerhet måste förklaras vara
lånadt från en utländsk källa. Genom att efterspåra,
hvarför och huru detta stycke infogats uti och lämpats
för den isländska sagan, hoppas jag så mycket kunna
försvaga tilliten till sagans trovärdighet, att man med
högre grad af sannolikhet, än hittills varit möjligt, kan
såsom ohistoriskt dömma sådant stoff, som i sig själft är
misstänkt. Af dylika beståndsdelar vill jag slutligen
lemna en kort öfversikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
