Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underrättelse om svaret, förstår han lätt gåtan (skúti
= grotta).[1]
Då det — liksom i Ingólfsepisoden — gäller att
kungöra ett dråp, som någon begått, begagnar han
rätt ofta omskrifning. Króöka-Refr, som dräpt konung
Harald Sigurðssons hirdman, går djärft fram till
konungen och berättar, hvad som händt, men gör det
i så dunkla omsvep, att Harald måste begrunda hans
ord en stund, innan han förstår deras mening — och
under tiden har Refr satt sig i säkerhet (se
Króöka-Refssaga, Kphfn 1881, s. 34).[2]
Den fräcke Hrappr, som medelst ett hugg i
ryggen dödat Guðbrands fogde Ásvarðr, omtalar för
Guðbrandr själf, att han «botat Ásvarðs ryggvärk»
(Njála, Kphfn 1875, 87, 95). I detta fall är afsikten
dock ej att dölja sanna förhållandet; lika litet i Glúma
VIII 33, där Glúmr, som nyss dräpt Sigmundr på
sin åker, möter dennes hustru och ber henne säga
svärfadren, «att Sigmundr icke kan fara ensam hem
från åkern».
Äfven beträffande ett tillämnadt dråp begagnas
gärna omskrifningar; Heinzel (Beschreib. s. 297—8)
anför ett sådant exempel ur Droplaugarsonasaga och
några från Njála. Likaledes vid uppmaning till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
