Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hafva, så snart anekdoten öfverflyttats till Island,
nära nog kommit af sig själfva; berättaren (resp.
återberättaren) har företagit dem ej så mycket på grund
af klar reflexion, som af dunkel känsla af hvad som
passade bäst för hans åhörare; i vissa fall har han
kanhända knapt själf märkt, att han gjort en ändring.
Genom den följd af omgestaltningar, hvilkas gång
vi nu sökt utstaka, hade anekdoten om kalfdråpet och
vänpröfningen i alt väsentligt erhållit just den form,
som vi känna af Glúma. Men vi hafva ännu icke
sett, huru och hvarföre denna berättelse kommit att
införlifvas med sagan.
Det är möjligt, att anekdoten redan i ett tidigt
skede af sin lokalisering blifvit satt i förbindelse med
förut befintliga sägner om den gamle höfdingen
Víga-Glúmr.
Så snart man fatt ett namn (Kálfr) på den man,
som ynglingen skulle ha dödat, kunde man säkerligen
icke länge nöja sig med att låta de handlande
personerna vara namnlösa. Valet af gårdsnamnet
Stokkahlaða hade förlagt händelsens skådeplats i närheten
af Glúms mest bekanta bostad, Þverá. Att identifiera
ynglingen med Glúmr själf, lät sig icke göra (jfr här
strax ofvan s. 28); däremot hindrade intet, att Glúmr
kunde vara den äldre, faderlige rådgifvaren.
Emellertid, så länge ännu icke det momentet tillkommit, att
rådgifvaren är den rätte dråparen, kunde man lika
väl hafva låtit «rådgifvaren» vara någon annan för
klokhet bekant, forntida höfding där i trakten, t. ex.
Einarr, Guðmundr den mäktiges broder, som bodde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
