Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
för gudstjänstringningarna med den lilla klockan, hvarför 6 ?/s
dir af hans kontanta lön beräknats som ersättning, under det
att samma ringningar med de båda stora klockorna ombesörjts
af dödgräfvaren mot en årlig ersättning af 30 dir. Denna
senare post upptogs dock ej i 1699 års stat, ej heller omnämnes
däri den särskilda ringare, som mot en lön af 15 dir förrättat
de ringningar med lilla klockan, hvilka dagligen skedde kl. 4
på morgonen och kl. 9 på aftonen. I staten heter det blott,
att >klockaren skall förrätta ringningarna och hålla klocktyg-
larna vid makt» mot årligt åtnjutande af ’/2 lispund talg och
kontant 14 dir 21 öre 8 pgr. Till en början åtminstone ansågs
också denna bestämmelse innehålla skyldighet för klockaren att
bekosta alla de nämnda ringningarna. Den tycktes också
stämma med kyrkolagens 24 kap. 32 $, som ålägger klockaren
»att sörja för ringningen och klämtningen>. Längre fram skedde
dock en förändring häri, och man återgick till den gamla sed-
vänjan, att klockaren endast skulle sörja för vissa ringningar med
den lilla klockan, under det af kyrkan aflönade ringkarlar hade att
ansvara för de öfriga ringningarna. När detta inträffade, känner
författaren ej. Mot slutet af 1700-talet var det dock ordnadt så.
Utom lönen af kyrkan hade klockaren en del sportler, såsom
vid bröllop, barndop och begrafningar, hvarjämte han förmod-
ligen i öfrigt åtnjöt vissa. förmåner af församlingen, t. ex. kring-
gång med håfven, men härom upplysa ej nu tillgängliga hand-
lingar något närmare. Endast i förbigående talas ett par gånger
om klockartomten, hvaraf synes, som om den varit afsedd
till fri bostad för klockaren"). Huru härmed än må förhålla sig,
med 1 rdr banko (riksens ständers banks sedlar) — 4 kr. — men genom
myntrealisationen 1830 bestämdes, att 1 rdr banko skulle vara 3/8 af I rdr
specie i silfver — 1 kr. 50 öre —, och förut (1802) hade bestämts, att I rdr
riksgälds (riksgäldskontorets sedlar) skulle vara lika med ?/s af I rdr banko
— 1 kr. — 1855 infördes räkningen irdr riksmynt (rmt) = 100 öre, och 1873
trädde benämningen krona i stället för riksdaler. — 1 rdr specie var före
1777 lika med 3 dlr smt, men sedan lika med 6 dir. (Nordisk Familjebok).
") På klockartomten — nu den tomt norr om kyrkan, på hvilken dennas
materialbod är belägen — byggdes aldrig någon bostad åt klockaren, men
annorstädes i staden — författaren vet ej hvar — fanns i slutet af 1700-
talet och början af 1800-talet ett klockarboställe, som 1840 såldes, hvarpå
klockaren fick hyresersättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
