- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XI. Anteckningar om Kalmar domkyrka IV. Domkyrkans ekonomi (1920) /
6

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kyrkans tjänstemän aflönas med 178 daler 5 öre 8 penningar
samt inköpas ljus, vin och oblater, hvarför kostnaderna sam¬
tidigt uppgingo till 100—200 daler. Resten var förbehållen
domkyrkans årliga reparation och vidmakthållande, men att
man icke hade mycket att disponera härför, framgår tydligt ur
den tidens kyrkoräkenskaper. De under gynnsamma förhål¬
landen insamlade medlen voro dels insatta i riksbanken, ur
hvilken de tills vidare ej fingo uttagas, dels lämnade kronan
som tvångslån. Längre fram kommo nödmynten, särskildt de
så kallade görtzdalrarne, och gjorde ställningen ännu bekym¬
mersammare*). Sedan trots landets sorgliga tillstånd en allmän
kollekt 1718 erhållits, vidtogos slutligen de allra nödvändigaste
åtgärderna för att skydda kyrkan från förfall.

Under återstoden af 1700-talet och första hälften af 1800-
talet klagades fortfarande öfver penningbrist, så snart en ny
reparation af kyrkan visade sig nödvändig, och alla dylika företogos så att säga först i sista stund. 1 allmänhet fick man
härvid reda sig genom lån, som sedan efter hand betalades af
influtna medel. Ständerna, till hvilka man flera gånger vände
sig, vägrade sin hjälp, och större bidrag af stadens invånare
voro ej att räkna på. Kronan lämnade dock på 1820-talet ett
par mindre understöd, som en tid väsentligen underlättade
inbetalningen af ett större lån, som domkyrkorådet fått i riks¬
banken för reparationen 1832—1834.

*) Den 1 maj 1711 har domkyrkan insatta i rikets ständers lånebank
3,733 daler 13 öre 11 47/5o penningar silfvermynt, som, då hvarken kapital
eller ränta fick lyftas, enligt attest den 8 maj 1716 stigit till 4,549 dir 2 öre
8 pgr, hvilken summa sedan bokföres som kapital, hvarå räntan i novem¬
ber 1722 lyftes på en gång för 5 V2 år och därpå hvarje år. Kapitalet
uppbäres den 1 mars 1732 för att användas till den reparation å dom¬
kyrkan, som samma år ägde rum. — Ett lån å 2,000 dir, som kronan 1710
fått af domkyrkan, inbetaltes till kapitalet den 19 april 172 6, men i stället
för ränta lämnades en rikets ständers försäkringssedel å 1,812 dir 8 öre„
som inlöstes först i slutet af 1760-talet eller början af 1770-talet.
Nödmynten, som så småningom sjunkit allt lägre i värde, hade vid Karl
XII:s död förlorat all kredit. Genom kungörelsen den 23 april 1719 be¬
stämdes emellertid, att de skulle infordras och insamlas till den 1 juni
samma år. De inlöstes därvid enligt riksdagens beslut till halfva namn¬
värdet, dock så att för hvarje daler smt erhölls 2 öre sm t i skiljemynt
jämte ett bevis oin resterande 14 öre på hvarje daler, som »skall betalas,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:14:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/11/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free