Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 15 –
väntar på att snart få åter framträda. Till arbeten i
samlingslokalerna, rengöring av epitafierna och befrämjande av en
ändamålsenlig och så mycket som möjligt behaglig utställning
av föremålen anslogos vidare 1876 150 kronor. Förstugan
mellan Gröna och Gyllene salen sökte Södermark göra
instruktivt prydlig och tilldragande, varom de upphängda
minnessköldarna ännu vittna. Äldst äro de förgyllda drottning
Margaretas och Anna Bjelkes, minnande om Kalmarunionen
(1397) och slottets belägring 1520. De åtta öfriga målade
simpla träsköldarna avse att hugfästa namnen på ståthållare,
»vilkas bragd och lif stått i något förhållande till slottet och
orten.» Förtjänta och lämpliga att »förevigas» befunnos Magnus
Benedicti (ståthållare 1196), Jöns Grim (1430—1436); Thure
Thuresson Bielke till Kråkerum, 1483 lagman på Öland; Johan
Månsson »1515—1519 här på slottet», † 1519; Berent von
Mehlen (1523—25); Klas Kristersson Horn, ståth. 1564; Johan
Bagge sjöhjälte under Erik XIV samt Peder Michaelsson
Hammarsköld, Ölands tappre försvarare 1611, ståth. 1604 och 1621.
Även portaldekorationen över ingången till Gyllene salen
försattes i värdigt skick.
För en kostnad vidare av sextio kronor anskaffades och
uppsattes i förstugan en större minnestavla, vilken tydligt och
utförligt med kursivstil i gul oljefärg på svart botten angav
slottets byggnadshistoria och de krigiska öden, för vilka detta
varit utsatt. Inskriptionen, som bygger på uppgifter i
Sylvan-ders Kalmar slotts och stads historia, och är fullt tydlig än i
dag, bör emellertid underkastas några smärre ändringar.
Södermarks iver att öka samlingarna föranledde honom
att å Föreningens vägnar ingå till Antikvitetsakademien med
en skrivelse om att få låta undersöka gravhögar, griftgångar
m. m. och till föreningens samlingar intaga de flyttbara
föremål av antikvariskt värde, som kunde anträffas, med
hembuds-skyldighet av möjligen mötande fynd av guld eller silver.
Riksantikvarien erinrade emellertid i en preliminär skrivelse,
att om dylikt tillstånd beviljades enskilda föreningar att
genom-gräva sitt verksamhetsområdes fornlämningar för att rikta sina
enskilda samlingar, en stormlöpning skulle framkallas mot
dylika, och alla fornlämningar inom få år vara försvunna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
