Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 26 –
prinsessan Hedvig Sofias, kopior efter Ehrenstrahl och
David v. Krafft, måste nämligen undergå nogare restaurering,
och för denna, som skedde genom intendentens vid
Nationalmuseum, Gustaf Upmark, försorg, utbetaltes 150 kronor. De
upptogos samtliga, ehuru icke hitlända, i 1891 års katalog, av
vilken man får den uppfattning, att de då prydde Gyllene
salens väggar. Föreningen disponerade nämligen då ännu icke
den helt orestaurerade Rutsalen i vilken de i själva verket
upphängdes. De krävde också så stora väggytor, att deras plats
knappast kunde på förhand avgöras. De övriga fyra voro den
imposanta ryttarbilden av Karl XII, original av David v. Krafft,
samt tre kopior efter resp. Abraham Wuchters, Gustaf
Lundberg och Lorens Pasch d. y., föreställande drottning Kristina,
drottning Lovisa Ulrika samt Gustaf III.
Som redan omnämnts hade den länge saknade nya katalogen
utkommit 1891, och hade styrelsen dessförinnan på nyåret för
samlingarnas slutgiltiga ordnande i enlighet med av Bæhrendtz
företedd plan låtit inköpa ett större skåp och nio lådor
(montrer).
I motsats mot den tidigare av Horn i olika delar utgivna
katalogen utgör »Kalmar museum. Vägledning för besökande»,
ett enda häfte, på 80 sidor upptagande 825 nummer, ordnade
efter rummen, vari de exponerats. Början göres även nu med
de förhistoriska fynden, alltjämt inrymda i den 1888 upplåtna
Grå sälen*), i vilken även föremålen från järnåldern inhysts.
I monter invid salens åldriga spisel och i dess skummaste vrå
påträffas uroxfyndet från Rockneby. Tvenne montrer, med
senare tillkommen överbyggnad i form av skåp, belysa med
sitt innehåll stenålderns typologiskt, den ena framhållande
flintkulturen med knacksten, flintkärnor, flintspån, yxor, hålmejslar,
knivar, dolkar, spjut- och pilspetsar, skrapor och sågar, den
andra rymmande utom några få redskap av ben dylika av annan
stenart än flinta (sandsten, trapp och skiffer). Bland dessa
märkas som mera talrika smärre slipstenar och framför allt
olika former av grönstensyxor med eller utan skafthål. De
*) Namnet en förkortning av »grå matsalen», av väggarnas grå
bottenfärg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
