Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 51 –
Kalmarkriget är ett fynd från Ryssby skans, bland vars
beståndsdelar finnas hillebard, skansgrävarhackor och fotangel.
Övriga hillebarder, båda skaftförsedda, äro däremot av tyskt
ursprung och erhållna genom byte med artillerimuseum, vilket
även efter långvarig skriftväxling blev resultatet med två svenska
metallstycken: den trepundiga kanon (märkt ANNO 1748) och
åttpundiga s. k. lätta haubits (tillverkad 1788), som, posterade på
ömse sidor om minnestavlan över slottets historia och
belägringar, länge varit de museiföremål, som först mött de besökandes
blickar. Av tyskt ursprung är likaledes en sponton eller officers-pik
(märkt 1697), som medföljt läroverkets värdefulla vapendeposita,
bland vilka må ytterligare omnämnas en något defekt visirhjälm
från 1600-talets förra hälft. I nyssnämnda bytesförvärvet ingick
även en 8-pundig kedjekula. 1 vederlag gavs en krutkammare till
bakladdningskanon, uppdagad i närheten av Kalmar slott.
Av större järnkanoner ägde museet vid denna tid fyra,
alla från Karl XI:s tid. Väl i likhet med bruket vid andra slott
voro de utlagda på inre borggården; ingendera av dem, ej heller
av de senare tillkomna, har dock tillhört slottets bestyckning.
Om ofredstider, som härskat på Öland under såväl
medeltid som in på 1600-talet, vittna en stridsklubba av brons samt
två stridshammare, alla från olika fyndort på ön.
Några vargspjut från Öland, kanske använda vid de genom
påbud av länsstyrelsen sommaren 1829 därstädes anordnade
misslyckade utrotningsjakterna på detta rovdjur, samt Bruatorps
gårds andel i Söderåkra sockens vargnät bringa i erinran den
landsplåga, vargen fordom utgjort för hela provinsen.
En större tillökning vinna samlingarna i oktober 1891
genom inköpet av f. styrelsemedlemmen Ekerots*) fornsaker,
*) »Av mera värdefulla föremål däribland», skriver sekreteraren
(Bæhrendtz) i årsberättelsen för 1891, »må nämnas vackra serier av
flintsaker, såsom yxor och dolkar, sågar och framför allt pilspetsar, dessa senare
dock från Skåne. I övrigt märkas präktiga hålmejslar av både flinta och
andra stenarter, båtformiga hammare, därav ett utmärkt exemplar av
ovanlig storlek, dubbelbilor av porfyrartad sten, en egendomligt formad
sten-hammare med rännformig fördjupning för skaftet, en ganska stor dolk av
flinta med mästerligt knackat utsvängt skaft, många föremål av brons, såsom
spännen, spjutspetsar och s. k. celter m. m. Särskilt vinner museets
samling av stensaker en betydande tillväxt genom detta förvärv.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
