Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
tydande omvälvningar, vilka år 1922 resulterade i den fullständiga
nyuppställning och omgruppering av samlingarna, som
fornminnesföreningen med stora ekonomiska uppoffringar lät
genomföra. I och för uppgörande av plan till omordnandet
kallade föreningens styrelse Intendenten vid Nordiska Museet
Fil. lic. Sigurd Wallin, en av landets främsta museitekniker.
Det av honom uppgjorda förslaget innebar i huvudsak, att
större delen av samlingarna skulle överflyttas till den nu
restaurerade Brända salen, ett arkitektoniskt imponerande och
som tnuseilokal idealiskt rum. De gamla praktrummen kunde
på detta sätt frigöras från museiföremål. På detaljerna i doktor
Wallins plan skall här ej ingås, i stor utsträckning utformades
de f. ö. under arbetets gång och med ledning av därunder
vunna erfarenheter. Till ledare för det mera direkta arbetet
med den nya museiuppställningen anställdes museets
nuvarande intendent.
Under de 50 år som Kalmar museum existerat hade
musei-tekniken gjort synnerligen stora framsteg, vilka dock givetvis i
stort sett gått landsortsmuseerna förbi, då dessa i regel saknade
musealt fackkunnigà föreståndare. Ett av den nya tidens
viktigaste krav på ett museum är klarhet och reda —
uppställningen bör göras så att varje föremål i så hög grad som
möjligt lämnas tillfälle att föra sitt eget språk, samtidigt som
det osökt faller in i en logiskt eller pedagogiskt anordnad
utvecklings- eller typserie. I skarp kontrast härtill står en äldre
tids vana att anhopa mängder av föremål, ofta nog uppställda
enbart efter rent dekorativa synpunkter. De äldre museerna
vilja gärna utställa varenda sak som ingår i samlingen, då man
däremot i modern tid helst vill koncentrera sig till det typiska,
det verkligt ortskaraktäristiska — detta givetvis om museet är
ett provinsmuseum av kalmarmuseets art. Tack vare dessa
huvudsynpunkter blir det moderna museet i regel betydligt
mer instruktivt, det blir, vad som väl innerst är meningen med
ett museum, en stor bilderbok över den äldre kulturen, där
texten till bilderna ger sig själv om uppställningen är klar och
logisk. En museilokal som Kalmar slott erbjuder emellertid
förhållanden, vilka i stor utsträckning göra det omöjligt att
tillämpa något musealt normalschema. I mångt och mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
