- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XIII. (1925) /
33

(1898-1962) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

33

blad och vackert formade skaft samt visa ej det minsta spår
av användning.

Fyndets hela karaktär torde visa, att vi här ej ha att göra
med en grav utan med vad som brukar benämnas offer- eller
votivfynd. Flerstädes i Sverige ha hittats i marken nedgrävda
föremål, liggande i en viss ordning och utan förbindelse med
benrester eller likbränningsaska. Några exempel här ifrån
länet må nämnas. Vid Skogstorp i Kläckeberga upptäcktes
två stenyxor mellan regelbundet lagda stenar c:a 1 m. under
jordytan. Ett fynd från Karlevi i Vickleby socken består av
två stora flintyxor, som funnos liggande på varandra och med
eggarna åt motsatt håll. Ej mindre än tolv vackra yxor ha
vid Kleva i Resmo hittats på ett ställe. Slutligen äga vi från
Bjursnäs i Voxtorp ett fynd av tre flintyxor, som påträffades
i en med kolblandad jord fylld grop under en täcksten av
skiffer, ett fynd som i detta sammanhang är av stort intresse,
då fyndplatsen ligger så nära Igellösadolkarnas.

Dolkarna stamma från hällkisttiden, c:a 2,000 år f. Kr., en
tid som, jämte den näst föregående gånggriftstiden, synes ha
danat en blomstringstid för kustsocknarna i Södra Möre. De
synnerligen talrika fynden från dessa perioder utgöras till
övervägande del av flinta och då flintan anses antyda
åkerbrukskultur får man anse, att det var under stenålderns mitt och
slut, som de bördiga markerna i dessa bygder på allvar
började brytas till odling.

Manne Hofrén.

KALMAR SKOMAKAREGESÄLLSKAPS LÅDA
ÅTERFUNNEN.

Under 1924 påträffades och införlivades med Museets
samlingar ytterligare en av de gamla
hantverkarsammanslut-ningarnas kistor, nämligen Kalmar skomakaregesällskaps. Den
är en tämligen enkel furukista av 1600-talskaraktär med
för-kroppade fyllningar på sidor och lock. På framsidans
fyllningar är målad skomakarnas speciella symbol, den fläkta örnen —
samma heraldiska djur som givit namn åt den krog »Fläkta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:14:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/13/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free