Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Av stor betydelse var brukets verksamhet för det lilla
samhället Degerhamn-Södra Möckleby, vars invånare fingo
förtjänstmöjligheter genom driften vid de ganska vidlyftiga stenbrotten,
och den ökade sjöfarten på Degerhamn främjade samfärdseln
och handelsförbindelserna.1) Ännu viktigare såsom
näringsgren blev denna drift, då genom Kongl. Resolution av den 19
febr. 175ö all utrikeshandel med stenarbeteri, d. v. s. golvsten
och trappsten m. m. av obekant anledning2) blev förbjuden
och den gamla öländska stenindustrien fullständigt förstörd;
befolkningen fick då sysselsättning med skifferbrytningen i
stället. Befolkningens läge förbättrades därigenom visserligen
något men stenbrytarefamiljerna fingo det svårt under vintrarna
då skifferbrytningen var inställd och kalkbränning icke förekom
i större utsträckning. Den öländska stenindustrien vilken i
gamla tider- exporterade ganska betydande kvantiteter av huggen
och slipad kalksten har sedan dess aldrig kunnat repa sig. —
Huvudböckerna för åren 1749—1781 saknas, endast några
avräkningsböcker med bruksfolket finnas kvar. Bruket var
alltjämt igång, men hade naturligtvis fått vidkännas den
valutaförändring, vilken företogs år 1770. Den svenska valutan hade
sedan år 1560 genomgått en fortsatt försämring, vilken
slutligen hejdades år 1770, då markmyntet nedsattes till hälften av
sitt värde och därefter kallades »speciemynt». Följden våren
sänkning av alla värden och priser. Arbetslönerna voro t. ex.
år 1782 så låga som 4—ö skilling (»speciemynt») per dagsverk
och endast panneldarna kommo upp till 10 skilling, medan
kvinnorna hade omkring 3 skilling per dag. ■— Tillverkningen
var år 1781 720 tunnor alun och 1782 950 tunnor alun samt
210 tunnor rödfärg.
År 1782 voro brukets intressenter följande personer:
Commerce-Rådet Jonas Ahlströmers sterbhus
Bergsrådet Pet. Christ. Cederbaum.
Herrar Küsel & Hahr (vilka tillhandlat sig Bergsrådet Oust. Ad,
Lejonmarcks 2:ne lotter.)
Borgmästare Gabriel Klint i Kalmar.
’) Jfr C. A. Wahlbom: Dissertatio de Oelandia, Upsala 1786.
2) Uppgift i Kgl. Maj:ts Befallningshavandes i Ölands Län
Femårs-berättelse för år 1822. (sid. 9.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
