Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
finnas också hällkistor täckta av hög eller jordblandat röse.
Täckningens art torde i allmänhet vara betingad av ortens
naturliga förutsättningar, man täcker med det material
jordmånen erbjuder, i Skåne med hög, i det inre Småland med röse.
Det finns emellertid andra omständigheter, som kunna
tyda på samband mellan hällkistorna i Kalmar län och det
inre Småland. N. Åberg har visat,1) att livliga förbindelser
mellan dessa båda områden ägt rum under den yngre
stenåldern. De ha nått sin höjdpunkt under de simpla
skafthåls-yxornas tid och går huvudsakligen utefter Emån och Alsterån
samt en rad sjöar med riktning genom Långemåla, Högsby
och Virserum. Vid diskuterande av frågan om infartsväg för
den megalitgravtyp, som Långemålahällkistan representerar,
anmärkes, att denna ligger just på en av ovan nämnda
kulturvägar, varför »det ej torde vara helt uteslutet, att gravtypen
kunnat komma denna väg likaväl som från Blekinge». Den
möjligheten framföres också av P. Stolpe,2) som visar på
Långemålahällkistan vid nedre Emån och rösen med hällkistor i det
gamla Njudung vid Emåns övre lopp. — Alsterån kunde också
tänkas som förmedlare. Den går lika nära Långemåla som
Emån, och dess källsjö ligger i Lenhofda socken i
Kronobergs län, dit en västlig utlöpare når från hällkistområdet kring
Helgasjön. — Hällkistan uppe i Tjust har ej »invandrat» direkt
från det inre Småland, ty mellan dessa områden leda inga
naturliga samfärdsleder. Sådana äro däremot de många dalar
och vattendrag, som genomlöpa Tjust och för övrigt nästan
hela norra länsdelen i riktning N V—S O. Hällkistan vid
Grötebo ligger vid inre ändan av en gammal Östersjövik, den
nuvarande Vråkadalen med talrika fornlämningar och fynd. —
En sägen förlägger till den plats, där Vråka by nu ligger, en
forntida handelsstad, Puré stad, och man kan ännu peka ut
det ställe, där dess hamn funnits. — Nämnda dalgång skjuter
för övrigt in mellan tvenne forntida kulturvägar,
Eds-Ukna-dalen och Edsviken-Rånens dal, vilka leda från Östersjön ända
in i Östergötland. Det får sålunda antagas, att gravtypen så-
’) Anf. arb., sid. 33 ff.
2) Sv. Turistfören. tidskr. 1916, sid. 132.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
