Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
anteckningar om oråborg.
AV M. S T EN B ER G ER.
1 LIKHET MED DE MELLERSTA OCH SÖDRA DELARNA
av det svenska fastlandet har Öland att uppvisa ett stort
antal förhistoriska borganläggningar, inom vilkas murar öns
befolkning förskansat sig vid tillfällen av krigiska förvecklingar.
Antalet kända fornborgar på Öland uppgår till fjorton.
Borgarna ligga fördelade över hela ön, från de nordligaste
socknarna till de längst i söder belägna, dock som en naturlig
geografisk följd med en största anhopning till öns bredare,
mellersta del, vilken förr som nu torde ha hyst huvudparten
av befolkningen. 1 flera fall äro dessa borgar numera så
starkt nivellerade att deras karaktär av försvarsplatser
praktiskt taget försvunnit, men några ha genom sin mera
skyddade belägenhet i öns inre, för bosättning och odling mindre
gynnsamma delar blivit bättre bevarade och ge med sina
kraftiga, vällagda murar ett imponerande intryck av genomtänkt
och planmässigt utförd befästningskonst.
På ett undantag när — den invid västra landborgsbranten
belägna, halvcirkelformade Bårby borg i Mörbylånga socken
— äro Ölands borgar uppförda som ringborgar av ohuggna
eller endast obetydligt bearbetade kalkstensblock. På
fastlandet äro borgar av detta slag synnerligen sparsamt
företrädda. De topografiska förhållandena på fastlandet med dess
starkt kuperade terräng ha varit ett utomordentligt naturligt
vapen för befolkningen, som också förstått att utnyttja de
möjligheter till försvar naturen själv givit. Borgarna äro
därför därstädes vanligen lokaliserade till branta bergshöjder,
vilkas översta och mest otillgängliga delar blivit förskansade
medelst enkla, sällan helt sammanhängande vallar av sten.1)
l) B. Schnittger. Die vorgeschichtlichen Burgwälle in Schweden.
Opusc. archaeologica Oscari Montelio dicata. Stockholm 1913.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
