Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
borg, som den då tydligen kallades.1) Borgmurens form är
emellertid som framgår av här meddelade reproduktion av
ifrågavarande skiss i hög grad schematiserad och godtyckligt
återgiven, men vad som är av dessto större intresse är den
bild av portvalvet i nordväst, som synes på planen. (Bild 25.)
Ovanför valvet, vilket enligt dåtidens enkla framställningssätt
är återgivet som bildat genom utkragning av på varandra
vilande horisontella murskift, synes resterna efter ett porttorn
av sten, försett med en rundbågig glugg vid ena sidan. I sin
beskrivning av borgen antyder Rhezelius att porten vid hans
besök var den högsta bevarade delen av anläggningen; den
var nämligen »gode 3 månd högdh och Borgmuren 2 månd
högdh». Då denna detalj av muren av allt att döma ägt största
intresset i Rhezelius’ ögon är det att antaga att hans teckning
av portens dåvarande utseende i stort sett är riktig. Ett torn,
anbragt på medeltida vis ovanför ingången till skydd för denna,
torde alltså tidigare ha förekommit på detta ställe, fastän
numera intet återstår av detsamma. Möjligen skall man vid den
konservering av valvet, som inom den närmaste tiden
kommer att företagas kunna påvisa resterna efter denna
tornöverbyggnad i och med avlägsnandet av det på valvet vid en år
1900 företagen »konservering» anbragta jordtäcket. En
ytterligare bekräftelse på att porten tidigare varit försedd med en
tornartad överbyggnad äga vi i den teckning av S:t Knuts
kapell och Gråborg, som förekommer i Abraham Ahlqvists
Ölandsbeskrivning. På denna bild är porten sedd från yttre
sidan. Liksom på Rhezelius’ teckning antydes även på denna
bild resterna efter ett ovan porten tidigare befintligt torn, vilket
av allt att döma ägt kvadratisk planform. Att ett torn
förekommit här framhålles för övrigt såsom ett klart och
obestridligt faktum av Ahlqvist i den beskrivning, han lämnar av
borgen. I denna heter det bl. a. följande: »Borgen har ägt
tre portar, av vilka den ännu äger sin hwalfboge. Denna port
var fordom försedd med ett litet torn; och starka porthakar
av jern funnos ännu för 30 år tillbaka».2)
’) J. H. Rhezelius. Acta Oelandica. 1634. Handskrift i Kungl.
Biblioteket, Stockholm.
2) A. Ahlqvist, a. a., sid. 270.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
