- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XIV. (1926) /
121

(1898-1962) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

121

I sin helhet har det insamlade materialet en enorm
kulturhistorisk betydelse. Det bör även kunna få stort praktiskt
värde om det t. ex. förmår rikta blicken på vilka förebildliga
mönster som särskilt de gamla herrgårdsbyggnaderna utgöra
för modern byggnadskonst. Man får på det allra livligaste
hoppas att en liknande undersökning skall kunna med det
snaraste startas även bland den gamla allmogekulturens skatter
i värt län. Den historiska och praktiska betydelsen av en
sådan undersökning är minst lika stor som
herrgårdsundersökningens.

NÅGRA HÅGKOMSTER AV MIDSOMMARFIRANDET
Å VÄRNANÄS I FORNA DAGAR.

FÖR 50—Ö0 ÅR SEDAN HADE LANDSBEFOLKNINGEN
ej så många tillfällen till nöjen och förströelser som i
dessa tider och dess ekonomi tillät ej heller några större
uppoffringar för detta ändamål. Så t. ex. hade en statdräng på
den tiden högst 125 kronor i kontant lön och för övrigt
naturaförmåner. En tjänarinnas årslön uppgick vanligen till 30 kronor
jämte s. k. persedlar. Dock hade man alltid råd att fira två
stora högtider årligen, nämligen jul och midsommar. Julafton
firades i hemmen huvudsakligen i mat och dryck, och ju flera
rätter en husmor kunde sätta fram på julbordet, ju bättre.
Utom den vanliga julmaten hade de t. ex. i en del hem såväl
kroppkakor som ärtsoppa till — kvällsvarden.

Till julottan, som oftast började kl. 4 eller 5 på morgonen,
begåvo sig »man ur huse» till kyrkan, och under färden lystes
de av sina torrvedsbloss, som vid framkomsten kastades
tillsammans på en åker och till sist bildade ett stort bål.

Man kan säga, att Södra Mores befolkning gemensamt
firade midsommardagen på Värnanäs, och flera veckor
dessförinnan var det ett gängse talesätt bland folket: »Du kommer
väl till midsommar Värnanäsada’n?»

Den största dragningskraften var säkerligen den
synnerligen vackra och ståtliga midsommarstången, som godsets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:15:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/14/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free