Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
EN BYORDNING FRÅN ÅR 1744.
NÄR LAGA SKIFTET SÖNDERSPRÄNGDE DE GAMLA
tättbyggda byarna, gavs också dödsstöten åt deras
säregna organisationsformer, vilka i mångt och mycket hade
konserverat intressanta rester av urgammal svensk rättssed. I
vissa trakter av landet lever denna byarnas gamla självstyrelse
kvar, i andra är den totalt bortglömd: så lever den ännu på
Öland ett tämligen friskt liv men i småländska byar är den i
regel ett minne blott. De konstitutiva dragen i
byorganisa-tionen utgjordes av »byordningen», bystämman eller
»grannamötet» samt byfogdesysslan. Byordningen var byns lagbok
och innehöll föreskrifter om huru skulle tillgå vid arbeten och
annat som rörde bydelägarna gemensamt, den innehöll också
straffsatser för överträdelser. I äldre tid hände väl att dessa
regler fortplantades genom muntlig tradition, men under
1600-talet börja skrivna dylika förekomma och från nästa århundrade
finnas de i jämförelsevis stort antal bevarade. Från
regeringshåll gjordes vid mitten av 1700-talet försök att normalisera
byarnas sins emellan givetvis rätt skiljaktiga regler och 1742
utgavs av trycket ett sådant förslag till byordning, vilket i
många fall antogs till efterföljd. Så sent som 1817 utgavs
genom Länsstyrelsens försorg en »Byordning för Calmare län
och Öland».
Kalmar Museum förvarar ett intressant exempel på de
äldre skrivna byordningarna, nämligen den som 1744 antogs
till efterrättelse för Ingelstorps by i Dörby socken. Sannolikt
hade 1742 års tryckta allmänna byordning givit uppslaget
härtill och då byn ägde flera »ståndspersoner» får man väl antaga
att dessa stimulerat grannarna till denna nyttiga inrättning.
Bland undertecknare av detta slag finna vi Beata Braunerhielm
som ägare till Barkestorp, Fortifikationskassören Nils
Kröger-ström på Lund och Länsmannen Johan Hössberg på
Ingels-torp n:r 5. Dokumentet är försett med ett tillägg av 1814.
Ingelstorps byordning, som lämnar många värdefulla
notiser om hur det tillgick vid sådd och skörd, om
»grannamötet» och annat, är av följande lydelse:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
