Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
Kalvsbygden uttalade den förre sin förvåning över att herr
Gösta »icke tänker ther någett emott, Så och effther wij en-
dels förnimme, att man hade gott tilfälle niderleggie samme
sälskap, som så löpe och tage till, Endoch j haffwe, som wij
besinne kunne (:vdj then beste mening:) och för then dagtin-
gen skuld, latid skone them etc.>. Konungen uttrycker sin
uppfattning i frågan på följande sätt: »Szå skulle man och icke
heller stortt mere schone att ödeleggie them, ther man kunde
komme tess wijdh, än att the schone, att bedriffwe theris tiuffwe
och förrädere stycker in på wårtt folek och godemän!). — Det
synes för övrigt ha varit rådet överhuvud taget, som hyllade
försoningsprincipen och som ville överse med vad som brutits.
Som stöd för detta påstående vill jag anföra ett par uttalanden
i registraturet. I konungens framställning till de församlade
herremännen i Örebro heter det bl. a.: >Forty att vm kon:ge
Ma:t w: n: h: vtaff, eder godemendz, hans nådz rådz bewä-
gende orsaker icke tileffwentrs vbenägin wara motte att for-
drage och forskone the same Smålenninger then fortiänte
vnåde och straff, Och nådeligen på thenne tijd, någett middel
effterlate, (på) theris skatt, fodringer och annet, Wåre thet
ligewäll etc.>.?) — I ett annat, halvannan månad senare skri-
vet brev frtmkommer detta ännu tydligare: >Käre godemän
thet kommer nu till thet snack wij haffwe lenge seden taled
vm, hade en partt lytt oss effter, och giordt j tijd och time
tilrede, och icke handlet eller förtrösted så myckit på then
Dagtingen, Så hade thet warit fast bättre än nu är».”)
Det stora flertalet av frälsemännen har i detta fall med all
säkerhet stått på Gustafs sida — böndernas övergrepp under
upproret synas ha gjort klasshatet ömsesidigt, något, för vil-
ket källorna innehålla talrika bevis — men motståndet från
de övriga tycks ha varit starkt nog att ansenligt fördröja ut-
förandet av konungens planer. Därför kunde denne göra ett
uttalande som det senast anförda. — På det herremöte, som
1) Reg. 6 jan. 1543.
?) Reg. omkr. 23 jan. 1543.
3) Reg. 10 mars 1543.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
