Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALMAR SLOTT SOM BYGGNADS-
MINNESMÄRKE.
YÅDANT KALMAR SLOTT I VÅRA DAGAR TER SIG,
är det i stort sett en frukt av tvenne byggnadsskeden, det
ena omfattande medeltiden, det andra 1500-talet. Den medeltida
perioden kännetecknas av slottets gradvisa och nyckfulla växande
på grundvalen av den äldsta anläggningen, det yngre skedet
gav åt komplexet en mera regelbunden karaktär i renässansens
smak samt gjorde slottet till: den ointagliga fästningen och till
den präktigt utstyrda fursteboningen, utan att det medeltida
inslaget helt förjagades. Denna blandning av medeltid och
renässans ger åt Kalmar slott dess säregna tjusning.
De äldsta partierna av slottet stamma från slutet av 1100-
talet och utgöras av resterna av ett ensamstående torn, en rund
kastal, vars murar delvis äro bevarade under nuvarande murar
och golv i slottets nordöstra hörn. Senare under medeltiden
har kring denna kärna en ny borg anlagts, bestående av en
ringmur med fyra hörntorn och två porttorn. Denna medel-
tidsborgs torn äro de ännu kvarstående och ringmuren ingår
i de nuvarande byggnadernas väggar mot yttre borggården.
Fortifikatoriska och arkitektoniska detaljer från medeltiden finnas
många i dessa torn. . Under medeltidens lopp växte anlägg-
ningen ut mer och mer, bl. a. tillkommo de två tornen mot
sjön och mot ringmuren uppfördes ganska ansenliga byggnader,
vilkas murverk -delvis ingår i de nuvarande längorna.
Med Gustaf Vasa begynner den stora tiden i slottets bygg-
nadshistoria. . I .konungens många skyddsåtgärder för det be-
friade riket ingick stärkandet av dess befästa platser och"Kalmar
blev från och med 1530-talet föremål för det allra livligaste
byggnadsarbete. Kung Gustaf planlade själv delvis arbetet,
som bedrevs under ledning av olika byggmästare, främst den
förut vid slottsbygget i Stockholm verksamme tysken Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
