Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Stugans huvudsakliga ljuskälla efter mörkrets inbrott var brasan på
härden, varjämte man betjänade sig av brinnande stickor av furu, fästa i
en hållare. De ljus man stöpte av talg tillhörde stugans högtidsdräkt.
Vid ljusstöpning betjänade man sig av en ljustjärna av lergods eller metall,
fylld med varmt vatten och smält talg, vari vekarna det nödiga antalet
gånger neddoppades. Dessemellan hängdes de upp för torkning, vilket
kunde ske vid ett stöpningsbord av den typ, som står i fönstersmygen.
Gällde det att förfärdiga ett mindre antal ljus använde man ljusformar
av bleck; exempel på dylika utställda i skåpets nedre del. Ljusstakarna
voro av trä, metall eller lergods. Bland trästakarna märkes en typ, be-
stående av fyra lösa, varandra korsande stycken, upptill skurna i form av
hästhuvuden och sammanhållna medels ljuspipan. Isärtagandet oeh ihop-
sättandet av en dylik stake begagnades som ett roande huvudbry. Andra
trästakar utgöra efterbildningar av metallstakar. Lerstakar förekomma
form av fotanglar, en gammal och till de sydligaste provinserna begränsad
typ. Järnstakarnas allmännaste form i bygden är den som har tvenne
bågböjda ljushållare, utgående från en stolpe som bäres av tre fötter.
De äldre handlyktorna förekomma dels som runda, med toppformigt tak
försedda lyktor av i mönster genombrutet järnbleck, en typ känd sedan
medeltiden, dels i form av runda eller mångkantiga lyktor med en stomme
av trä, i vilken små glasbitar insatts mellan gåspennor. Ett inom länet
vanligt lysämne var i gammal tid tran, som brändes i tranlampor. Dessa
äro i regel av lergods, sällan av kalksten som det här utställda, ovan-
ligt stora exemplaret. :
Övriga föremål hänföra sig till födans tillredande och förvaring. Bland
förvaringsdon märkas å pallen laggade mjölkflaskor och brännvinsläglar,
samt halmkärl. På hyllan utställas äskor, ovala askar av böjd spån, för-
sedda med glödritad ålderdomlig ornering i form av linjemönster, djur-
bilder m. m. Intressanta äro Kkryddlådorna, smärre vanligen med sex
fack inredda lådor, som genom sin ornering tillhöra det rikast utstyrda
bohaget. Till krossning av kryddorna betjänade man sfg av svarvade
pepparkvarnar. De består av ett pokalliknande svarvat kärl med en löpare
som kringvreds vid krossningen. Jämte dylika kryddkvarnar förekommo
mortlar av lergods eller sten. En av lermortlarna bär årtalet 1686. Ytter-
ligare ett krossningsredskap ägde allmogen i den s. k. rullan, ett smalt
trågformigt träkärl, vari krossningen skedde med ett hjul. Vid malning
av mjöl i mindre partier betjänade man sig av handkvarn eller hemkvarn,
ibland benämnd »pinan». Typen förekom redan under vikingatiden. Av
kokkärl finnas grytor och pannor av malm, av gammal form med ben
och spetsiga öron.
Smörtjärnan med sin långa stake är av den vanliga, redan under medel":
tiden förekommande typen. Smör och ost pressades ofta i träformar,
vanligen med snidad ornering, se t. ex. de nertill i högra skåpet utställda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
