Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
ster inplockade »noppor», vilka åstadkomma vävnadens ulliga yta. Inom
Kalmar län var särskilt Öland med dess av ålder betydande fårskötsel,
mycket rikt på ryor. Ölandsryorna äro mycket tjocka och oftast enfärgade
i grönt eller vitt och med en bård i annan färg. Där mönster förekomma
hos länets ryor äro de alltid geometriska, som hos den utställda sällsynta
Ölandsryan med dess enkla mönsterfigurer, initialer och årtal.
Till bondstugans högtidsdräkt hörde vävda eller målade bonader, isynner-
het vid julen framplockade ur gömmorna. Inom södra Småland nådde
bonadsmåleriet under 17- och 1800-talen en mycket hög ståndpunkt; ett
flertal bygdekonstnärer arbetade i detta fack. Bonaderna äro utförda i
olja på väv, långa och smala. Motiven äro nästan alltid bibliska, bröllopet
i Kana, de visa och de fåvitska jungfrurna o. s. v.
I väggskåpen utställas ett antal plagg hörande till inom länet burna
bygdedräkter. Märkligast bland Museets samling är den vackra brud-
gumsdräkten, härrörande från S. Möre. Den består av knäbyxor och lång
rock, allt sytt av sämskat skinn och prytt med broderade rankor. I sin
form erinrar dräkten starkt om vissa av 1700-talets högreståndsdräkter.
Härifrån äro också de blå ridbyxorna med skinnisättning och med
knapprader längs benens yttersidor. »Man såg gärna om någon ville
hjälpa en med påtagandet» heter det om detta plagg, som allmänt bars som
vinterdräkt i vissa trakter på fastlandet ännu under 1800-talets första
årtionden. En pälsfodrad vadmalströja och en skinnmössa hörde till ut-
styrseln. — En konstrikt sömmad brudgumsskjorta skulle enligt vissa
trakters gamla plägsed av bruden skänkas till brudgummen. Bland brud-
gummens gåvor till sin blivande brud ingick en rikt utstyrd psalmbok,
brudpsalmbok. Brudkronor tillhandahöllos oftast av kyrkorna mot avgift.
Kronorna äro stora och tunga, rikt ornerade och äga medeltida form,
ehuru gjorda på 16-, 17- och 1800-talen.
Kvinnodräkterna äro i Museet företrädda med endast ett fåtal plagg,
livstycken, korta och avsedda att med band snöras framtill, förkläden,
schalar, hörande till högtidsdräkten, samt huvudbonader, s. k. bindmössor.
De gifta kvinnorna buro till mössan ett stycke, en vit spetsprydd tyg-
remsa, som var synlig i pannan framför mössan. — Till såväl brudens
som brudpigornas utstysel hörde inom länet rätt allmänt en s. k. pärl-
krans eller la, ett bandformigt pannsmycke av rött tyg, rikt besatt med
glaspärlor o. dyl.
Vid det högtidliga tillfälle då det nyfödda barnet bars till dopet ut-
styrdes det i en prålande dopskrud, vanligen sydd i form av en påse,
besatt med metalltrådar, bandrosetter och mångfärgade glaspärlor.
Till de fästgåvor som en ung man förärade sin utkorade hörde ofta finger-
handskar av vitt skinn med silkesbroderier. De brukades vid kyrkbesök
sommartiden.
Till högtidsdräkten hörde av ålder en mångfald smycken. Materialet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
