Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
Från och med 1600-talet importerades till Sverige i stor utsträckning
kinesiskt porslin. I och med fajansfabrikationens uppkomst ersattes detta
snart nog fullständigt av den inhemska vita fajansen; i Sverige var det
1726 anlagda Rörstrand den första fabriken av detta slag, sedermera till-
kommo Marieberg och en del smärre fabriker. Bland utställda äldre
Rörstrandssaker märkes ett fat med ätten Lejonkronas vapen, bland Marie-
bergssaker en såsskål med bukig rand och dekorerad med blomsterorna-
ment i blått, vidare prov på dessa fabrikers typiska tallrikar och fat.
Husgeråd av glas började bli av större betydelse för hushållet först
under 1600-talet, då glasbruk uppkommo även i Sverige. Bland Museet
äldre glas, skåp I, märkas remrimare av en under 1600-talet vanlig form
med halvklotformig skål och cylindrisk fot, ornerad med knappliknande
utsprång. Det 1741 anlagda Kosta glasbruk i Småland var länge ett av de
förnämsta i landet. Ett par vinglas på hög fot och med etsade kungliga
namncehiffer i guld äro sannolikt utgångna härifrån.
Skåp IV och V innehålla en del belysningsredskap av de för herremans-
hemmen utmärkande formerna. Bland ljusstakarna äro de av mässing
med spiralvriden ljuspipa typiska för 1600-talets senare del. Rokokostakar
finnas av malm och tenn. Från 1800-talets början stammar ett antal vackra
empirstakar, dels av tenn, dels i form av marmorkolonner. En mässings-
stake med två ljusarmar bär inskriften: Jord i Calmar i kong Gustaf den
4:des crönings år 1800 i Norrköping.
I skåp VI utställas en del smycken samt textilsaker, delvis hörande till
dräkten; rikt silverbroderade sidentofflor, prydnadskammar från slutet av
1700- och början av 1800-talet, solfjädrar från 1700-talet. Under 1700-
talet och 1800-talets första årtionden ytterst populära voro de broderade
.sedelböckerna, i regel givna som en ung dams present till hennes kavaljer.
Här också en rad praktfulla emaljdosor.
FJÄRDE FRÖKENRUMMET. Myntsamling. » Gymnasii Raritetssamling>.
Av myntsamlingen må följande framhållas, som mera direkt hänför sig
till staden och länet. Medeltida Kalmarmynt. Mot slutet av 1100-talet
präglade konung Knut Eriksson i Kalmar små silvermynt, som å ena sidan
visa en kyrka, å den andra en stjärna. Dylika mynt hittas ofta i Kalmar-
trakten. Under Albrekt av Mecklenburg präglades här örtugar, i vilkas
omskrift förekomma orden Moneta Kalmarn. Under Gustaf II Adolf,
slutligen, slogos i Kalmar ett- och tvåören, de förra försedda med Små-
lands vapen, de senare med sveavapnet. I frånsidans omskrift förekommer
stadens namn. Kalmarsedlar. Vid mitten av 1700-talet brukade köp-
männen ofta utgiva sedlar å små valörer, ett bruk som så tilltog, att det
1766 och ytterligare 1790 måste förbjudas. Museet äger flera dylika små-
sedlar, utfärdade av kalmarborgare, bl. a. Peter For&us och F. Weijdling.
Bland medaljerna märkes den stora segermedalj, som Kristian IV lät slå
efter erövringen av Kalmar 1611.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
