Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
i M. G. Anckarsvärds »Sveriges märkvärdigaste runiner lithografierade»>,
1828—30. Den bilderna åtföljande texten återgår på N. I. Löfgrens sam-
tidigt utkomna arbete Kalmar o. dess stift i Småland. Bilder av Slottet
visa sig f. ö. i flera andra av tidens talrika litografiverk, Sverige i teck-
ningar, Ett år i Sverige, Litografiskt Allehanda, Svenska Minnen m. tl.
I tidskriftslitteraturen under 1800-talets andra hälft träffas ofta Kalmar
slott: t. ex. i kalendern Svea för 1850, där en vacker litografi finnes, och
i Ny ill. tidning 1868, där ett par teckningar efter Scholander återges
med text. I samma tidskrift 1872 publiceras en teckning av Gellerstedt
och 1877 återges en interiör, ritad av G. Pauli.
Det grundläggande arbetet om Kalmar slott är emellertid Volmar Sylv-
ander, Kalmar slotts och stads historia, utkommen i nio band 1864—74.
Här framlägges för första gången en på arkivaliskt material och på in-
gående studium av monumentet grundad redogörelse för slottets bygg-
nadshistoria. Med en i många avseenden fullt modärn vetenskaplig me-
tod har Sylvander givetvis dock ej kunnat undgå att göra vissa misstag.
Trots detta saknar hans arbete något motstycke inom tidens svenska konst-
historiska eller topografiska litteratur.
Ett nära samtidigt arbete av stor betydelse för kännedomen om Vasa-
tidens byggnadskonst är V. Granlund, Konung Johans byggnads- och
befästningsföretag (tryckt i Historiskt bibliotek 1876). Där framlägges
Johan III:s stora brevväxling i byggnadsärenden, en oskattbar källa även
för Kalmar slotts vidkommande.
«Den moderna konsthistoriska forskningen rörande Slottet kan sägas börja
med C. E. Eichhorn och Gustaf Upmark d. ä. Den förre skrev 1880
Kalmar slotts konsthistoria under renässansen och Upmark skildrade
även Kalmar i sitt stora arbete Svensk byggnadskonst 1530—1760, ett
verk som utgör en bearbetning av samme författares 1897—1900 tryckta
Die Architektur der Renaissance in Schweden.
En mera populärt lagd kompilation är F. Baehrendtz, Kalmar slott,
beskrivning o. historia i sammandrag, varav första uppl. utkom 1889.
Denna bok, som utgör en god inledning till kännedom om Slottet och
dess minnen, är ännu tillgänglig i nyare upplagor.
I ett större. konsthistoriskt sammanhang med andra byggnadsverk i
Sverige och utlandet har Kalmar slott ställts först i och med August Hahrs
många arbeten över Vasatidens konst, t. ex. Studier i Johan III:s renäs-
sans, 1907, 1910, Studier i nordisk renässanskonst, 1913, Östeuropeiska
stildrag, 1915, Vasatidens borgar, 1917, Studier i Vasatidens konst, 1920,
Kalmar slott i Sv. slott o. herresäten, 1920. En populär skildring av
Slottet har samme författare givit i Sv. turistföreningens årsskrift 1907.
I verket Svensk arkitektur år 1909 finnas uppmätningsritningar av slotts-
brunnen m. m. Axel L. Romdahl har i Fataburen 1911 diskuterat en del
stilistiska frågor av stort intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
