Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
Av denna utomordentligt värdefulla gamla bygdebeskrivning, varav
originalupplagan länge varit ytterst svåröverkomlig och dyrbar, har under
1930 en ny upplaga utgivits av folkskolläraren Gunnar Söderberg,
Vimmerby. Editionen är mönstergill. Det är glädjande att denna bok åter
kan bliva spridd och läst - - ty den är i hög grad läsbar än i dag.
Danielsson, J. M., Historiska anteckningar om Ljungby kyrka. Kalmar
1929.
Ett av det gamla kalmarstiftets äldsta tempel, Ljungby, har i denna
skrift av församlingens kyrkoherde fått en utmärkt skildring, författad med
anledning av kyrkans restaurering. Av prosten Danielssons hand
föreligger även en tidigare kyrkobeskrivning, nämligen över d*en högst
märkliga Kumlaby kyrka på Visingsö.
Elgqvist, Erie, Orsakerna till att man i Småland risar för lik. Tryckt i
tidskr. Folkminnen och Folktankar 1929.
I större delen av Småland är det ännu vanligt, att man vid begravning
»risar», d. v. s. på vägen där liktåget går fram lägger ut olika figurer av
finhackat granris. I norra Kalmar län kallas detta »att lägga grav».
Seden är mycket gammal och har sannolikt från början uppkommit som
ett magiskt tecken, åsyftande att förhindra att den döde skulle »gå igen».
I samma tidskrift 1919 har Prof. C. W. von Sydow skrivit en utförlig
artikel om samma gamla sed.
En öländsk landskommuns finanser. Meddelanden frän Skattebetalarnas
Förening, nr 13. Stockholm 1929.
En redogörelse för Köpings sockens ekonomiska förhållanden under
ären 1914—26, en social och ekonomisk redogörelse av största intresse.
Den lilla boken bör vara av stort värde för folk- och folkhögskolorna.
Enqvist, Arvid, Kulturhistoriska notiser och traditioner frän 1600-talet
från Öland och Småland. Tidskr. Fataburen 1930.
År 1634 bereste antikvarien J. H. Rhezelius på offentligt uppdrag våra
trakter för att uppteckna här förefintliga fornminnen. Hans i Kungl. Bibi.
ännu bevarade handskrifter utgöra en ytterst värdefull källa till vår bygds
kulturhistoria, tyvärr ännu icke publicerad i tryck. De utdrag ur Rhezelii
uppteckningar och de bilder efter hans skisser, som Dr Enqvist meddelar,
äro för hembygdsforskningen mycket välkomna. Bland de teckningar,
som återgivas, må nämnas »Brudhehall» på Kyrkeby ägor i Döderhult,
»Frösten» pä Väderums ägor i Tuna, »Jättekolven» i Hjorted, Odens
flisor i Högsrum, dryckeshorn i Smedby, Kastlösa och Löts socknar,
fiske- och åkerbruksredskap pä Öland och i Småland. Av ett
utomordentligt intresse är R:s uppteckning av visan om sagogestalten Kettil
Runske.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
