Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kalmar Domkyrkas Grafvar och Epitafier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
döma efter några af Sylvander meddelade uppgifter. — Mauritz
Saltzau blef en gång stämd, för det han slagit sin hustru blå och
blodig endast af det skäl, att hon låtit kläda sig på annat sätt än
det dittills brukliga; till sist hade han drifvit ut henne ur huset,
så att hon öfver natten måst söka skydd hos grannarne. Detta
skall hafva skett flera gånger.[1] — Mauritz Saltzau, d. 1666, var
gift två gånger: 1:o) med Regina Hermansson, d. 1645, hvars
grafsten förr fanns å gamla kyrkogården;[2] 2:o) med Margareta
von Glaen (Glafven), d. 1709. Af Sylvanders uppgifter framgår ej,
hvilkenderä af dessa det var, som misshandlades.
Om Henrik Saltzau är intet annat bekant, än hvad Sylvander
berättar efter rådstufvurättens dombok från 1654, att han vid ett
tillfälle kommit i våldsamt handgemäng med några förnäma
främlingar, som bodde hos honom;[3] vid ett annat tillfälle dömdes
[1] Sylvander, anf. arb., III. s. 598.
[2] Frig. saml. Å denna grafsten, hvilken redan 1754 var mycket
skadad, lästes då i randen: “Die Sellen der Gerechten seyndt in — — — n
Qval ryhret ihnen. Sap. 3“. Midtpå en krans och däri bomärke samt M.
V. S.; det hela uppburet af änglar i sida kläder. Nederst en kartusch,
hvari: “Anno 1645 adij 29 decem — — — ich in Gott endsla — — — gritz
Saldtzavwz — — — Regina Hermans — — — ihr genedieh“. I hörnen
evangelisttecknen. Denna grafsten saknas nu.
[3] Sylvander, anf. arb., III, s. 594. Detaljerna skildras på följande
sätt: “Då biskop Enander höll barnsöl, hade han till det bjudit stadens
och ortens förnämsta personer och som vanligt på gästabud beställt
stadsmusiken “att spela och göra sig lustiga på golfvet“ för gästerna. Ölkannan
och vinstopet gick flitigt ikring, och gästerna dröjde till kl. 2 på natten
hos biskopen. Bland dessa gäster var äfven prins Karl Gustafs öfverhofmästare
och hofmarskalk vid hofvet på Borgholm och en öfverstelöjtnant
af prinsens stab. De hade sitt herberge hos en handlande Henrik Saltzau,
som var missnöjd öfver att han ej var bjuden, hvarför han kl. 9 lät stänga
sin port. Då öfverhofmästaren och öfverstelöjtnanten kl. 2 på morgonen
med andra gäster begåfvo sig hem, togo de stadsmusiken med sig och gingo
under spel och sång kring gatorna. När de båda förnäma gästerna kommo
till sitt nattkvarter, sågo de porten stängd. De bultade, ringde och ropade,
men Saltzau öppnade icke. Då försökte öfverstelöjtnanten att på
krigsmaner storma porten och spränga den med sin sabel, men detta ville ej
lyckas. Då öppnar Saltzau fönstret och ber dem gå dit, därifrån de kommit
sist, hvartill de likväl nekade. En häftig ordväxling börjas, hvarefter en
ordentlig strid med blanka vapen begynnes. Saltzau afskjuter flera skarpa
skott i kolsvarta natten emot dem, under det öfverhofmästaren och
öfverstelöjtnanten söka bestorma fönstret. Slutligen lyckades de att komma in,
sedan Saltzau blifvit sårad, då dörren sprängdes upp och de båda gästerna
gingo till sitt sofrum“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:14:14 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/2/0063.html
