Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
Salens praktfullaste sak är spegeln, en utomordentligt rikt
dekorerad, förgylld barockspegel, av den art som utgick ur
bildhuggaren Burchard Prechts verkstad i Stockholm.
Porträtten: på inre väggen Karl XI och hans moder Hedvig
Eleonora, Ulrika Eleonora d. ä., prinsessan Hedvig Sofia. På
långväggen Karl XII och till höger om skåpet Fredrik I —
den senare målad av D. Kock efter George Desmarées.
George Desmarées (1697—1775) var en av 1700-talets bästa
svenska målare; vid unga år drog han dock utomlands och
slutade som bayersk hovmålare i München. Sitt porträtt av
Konung Fredrik torde han ha utfört redan på 1720-talet, före
sin utresa. Bilden har sedan kopierats av den samtida
målaren David Kock. (Tillhör Nationalmuseum).
Vid ingången ett porträtt av Fortifikationsofficeren Magnus
Gabriel Craelius, död i Kalmar 1693 — i dräkt och typ en
utmärkt representant för vår storhetstid.
Ett mycket tidstypiskt porträtt är också det som hänger å
kortväggen vid fönstret, målat av Kristoffer Thomas, elev av
Ehrenstrahl och verksam som porträttmålare i Stockholm under
årtiondena kring 1700. Vem som suttit för detta porträtt är
icke känt — i varje fall är modellen utmärkt som tidstyp och
tavlan karaktäristisk för den karolinska porträttkonstens smak
för en smula pose och effekt.
Rum 12. "Östra fyrkanten". Rummet är beläget i det
från flygeln mot yttre borggården utskjutande Svennetornet.
De tre djupa fönsternischerna ge Vasatidsprägeln åt rummet
och från 1500-talet stamma också de fragment av en röd
målning, som väggarna äga det röda var Vasatidens
älsklings-färg.
Kakelugnen i detta rum tillhör icke rummets egen inredning.
Ursprungligen har den haft sin plats i Kalmar Domkyrka, dit
den år 1698 skänktes från Ebbetorp. Ugnen är typisk för
1600-talet — mörkt, kvadratiskt kakel med renässansornament
i relief, ugnen uppbyggd i uppåt avsmalnande våningar.
Den står på en sockel, murad i arkadform. Luckan är ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
