Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
tesen, att ett osjälviskt och med kärlek skapat verk ej dör,
utan lever sedan tidens alla skimrande skapelser falnat ned till
lätt aska. Det stora verket är ett frö satt i marken, av vilket
ett mäktigt träd först långsamt växer fram, av vars sent
mognade, men ädla frukter kommande generationer kunna finna
sin näring.
Sylvanders verk har trots sina fel — förklarliga nog i en tid
då det historiskt kritiska sinnet var mindre vaket än i våra
dagar — visat sig tillhöra den klass, som kunna stå tidens
tand emot. Ännu många generationer komma förvisso att gå
till hans huvudverk »Kalmar slotts och stads historia», då det
gäller forskning på detta område, ty Sylvander har där skapat
en stadsbeskrivning av så stora mått, att ingen svensk stad,
Stockholm ej ens undantagen, har att uppvisa något liknande.
Om man således redan från början söker nyckeln till hans
liv och hans verk i hans kärlek till en idé, till verket, vilka
makter han ställde som en oförsonlig motsats till allt, som
syntes honom vara tillfälligt och tjänande en mera begränsad
nyttighets krav, så kan man lämpligen peka på några ord,
som han själv fällde vid ett sammanträde i Sällskapet Å. M.
i Kalmar den 4 juli 1850, då Sällskapet diskuterade frågan,
huruvida man borde medverka till resandet av ett minnesmärke
över Gustav Vasa vid Stensö. Åtskilliga röster hade höjts för
den åsikten, att Sällskapets medverkan till ett sådant
minnesmärke ej kunde finna stöd i dess stadgar, vilka innehöllo en
paragraf om, att man endast skulle understöda företag, som
befrämjade allmän nytta, något som man ansåg detta
minnesmärke ej kunde tjäna.
Sylvander erinrade härvid, »att det fanns ett andligt liv hos
nationen som hos den enskilda människan, och emedan ett
dylikt liv rör sig ej inom det materiella intresset, finnes det
föremål för individens som enskilda sällskapers verksamhet,
vilka ej kunde hänföras till den materiella nyttan, men vilka
icke desto mindre voro lika nödvändiga och lika nyttiga.
Ett av dessa var vården om nationens historiska minnen.
I dessa minnen rör sig en värld av stora tankar och handlingar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
