Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
för de större färgerierna
att nå ut i bygderna och
konkurrera ut det
hantverksmässiga färgeriet.
Färgaregården strax
väster om färgeriet
uppfördes av Lindholm 1876,
av virket från en gammal
bondgård i Ekaryd.
1871 byggde
Lindholm ett garveri av trä
nedom färgeriet, och då
detta brann upp 1884,
uppförde han samma år
och på samma plats ett
nytt garveri av tegel,
vilket sysselsatte 4—5 man
och var i gång till 1916,
efter vilken tid byggnaden
stod öde, tills
1929-1930, då den
omändrades till möteslokalen
Möre Skans. — På 1880-talet fanns vid garveriet dessutom en
benkvarn, en linoljepress, en barkstamp och en tygstamp. På
andra sidan Djurs viks vägen nedanför tegelbruket låg ett bageri.
På Adolf Wimmerstedts tid fanns även en stärkelsefabrik, inrymd
i det gamla magasinet vid ån mitt emot prästgården, och å
Brua-torps gård fanns ett mejeri, som var ett av de första i Kalmar
län, och nedlades först då andelsmejeriet i Söderåkra kom till
stånd. Det framgår härav, att det var en ganska betydande
småindustri, som i slutet av 1800-talet fanns på denna plats.
Om den teknik, som användes vid arbetet i färgeriet,
halden siste färgaren, Amandus Sandholm (se foto torkrummet),
lämnat följande uppgifter: Den hemvävda vadmalen sändes
vanligen först till Lyckeby för att stampas och därefter fick
färgaren i Bruatorp hand om den. Tyget färgades i en panna
Bruatorps färgeri. Torkrummet med
färgare A. Sandholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
