Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
ledes än de andra Sveriges provinser». Och även en mindre
skarpsinnig iakttagare av i dag måste upptäcka öns landskap-
liga och kulturella särart, vilken endast har något jämförelse-
föremål i rikets övriga kalkstensområden. Ty det är givetvis
berggrunden och i allmänhet öns geologiska struktur, som är
förutsättningen för detta »annorledes än de andra Sveriges
provinser». Knappast någonstädes i landet bära den mate-
riella kulturens yttringar i lika hög grad som här en prägel
av samhörighet med mark och grund. På en stor del av ön
går kalkberget, ”flisan”, i dagen — särskilt inom de stora
alvarshedarna, där den ligger som milsvida parkettgolv. Vid
den höga västra landborgen bildar berget säregna klippbild-
ningar, ”klintar”, och överallt i markerna ligga mängder av
lösa småflisor, "but". Och så tar människan vid: ett väldigt
system av kalkstensmurar ritas upp, markerande gårdstomter
och ägolotter, över vattendrag och diken spännas välvda kalk-
stensbroar, vägmärken och milstolpar av kalksten resas längs
vägarna, bondgårdarnas stenlängor byggas upp. Kyrkor av
kalksten resa sig inom bogårdsmurar och portar av sten, och
kalkflisan hägnar den döde ölänningens sista vilorum. Så har
det varit sedan uråldriga tider: den fornminnesrika öns för-
historiska minnesmärken vittna därom, husgrunder, borgar,
runstenar och gravar.
Kalkberget har betytt, och betyder ännu mycket för Ölands
ekonomi, i det att befolkningen dels har vetat att bryta och
bearbeta stenen för export, dels att bränna kalk därav. Arbetet
i stenbrotten har i särskilt hög grad karaktäriserat norra Öland,
där de klenare åkrarnas skördar kompenserats på detta sätt.
Så långt man går tillbaka i hävderna påträffar man notiser om
nordölands stenhantering. När magister Benedikt Morin!) 1712
i form av »en nöjsam poetisk tankelek> skildrar Ölands natur
och historia, vill han också ge en förklaring till det tunga sten-
arbetets förekomst: det hade hänt sig i Kung Alles tid att
ölänningarna inför hotet av en dansk invasion företagit sig en
1) Magister Benedict M. Morin, f. d. rector vid Triwial-Scholan och
notarius vid Dom-Capitlet i Calmar, Öländska Rese-Beskrifning. Calmar
1780 (författad 1712).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
