Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12,
att slå bro över någon av de ofta uttorkade bäckarna, som från
allvaret rinna mot öster, blir resultatet en vacker bro med ett
högt och elegant valv — valvet slås ofta i halvcirkel och blir
då så högt att bron ansenligt höjer sig över den övriga väg-
banan, fig. 4,5. På många ställen har man byggt sådana broar
i flera spann, fig. 2. Aldrig gör sig kalkstenen så bra
som byggnadsmaterial som i dessa högst enkelt konstruerade
ölandsbroar. Broräckena ha i regel formen av en rad stående
flisor eller stolpar med järn emellan, eller av en låg mur med
överytan täckt med slätare flisor.
Milstolparna äro av två huvudtyper; dels en typ av stolpar
som uppsattes på 1730-talet och äro rikt utformade med barock-
kontur, kronor och kungligt chiffer i hög relief, dels en yngre
och enklare typ som består av en anspråkslös häll med oftast
endast miltalet angivet. Den äldre typen är bland de vackraste
milstolpar i hela Sverige; de restes f. ö. icke blott på Öland
utan även inom Kalmar läns fastland. Alla stolpar stå på kubiska
postament av kalkflis. Längs de öländska vägarna med deras
fria horisont utgöra stolparna ett betydelsefullt inslag. Blyg-
sammare äro vägdelningsmärkena, som bestå av vanligtvis råa
flisor med bynamn, initialier o. dyl. Mer eller mindre konst-
mässiga grindstolpar av kalksten ses också överallt på ön.
Något av det för ön mest karaktäristiska äro de stengärdes-
gårdar, av vilka landskapet vimlar. >»När alvaret ser ut som
ett sillanät, då är världens sista tider», lyder ett öländskt stäv,
och sannerligen te sig icke nu för tiden vissa delar av öns
mark som nätverk. Detta sammanhänger med den ännu delvis
ganska ålderdomliga jordfördelningen i ölandsbyn, vilket gör
att en öländsk bonde får röra sig med många spridda lotter.
Inhägnandet av utmarkerna på alvaret tog dock fart först sedan
dessa vid 1800-talets början uppdelades på byar och gårdar.
Aven hägnadssystemet kring inägorna var före denna tid icke
så komplicerat, enär byar och socknar brukade ha sin åker
inom stora gemensamma stängsel, varom mera i det följande.
De murar som nu bilda gräns mellan byalagen kallas
»rågångsmurar» och äro väl som regel av kraftigare art än de
vanliga murarna kring gårdarnas lotter. Stenmurarna äro f. ö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
