Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
men bland allmogen tillhör denna metod. väl helt och hållet
1800-talets kulturutveckling.
Så ett par ord även om skorstenen. Oftast finner man endast
en sådan, då stugan i regel äger en enda eldstad. Skorstenen
är murad av kalkstensflisor, bredare i basen och avsmalnande
uppåt. Ibland är den dock uppförd av fyra stående, släthuggna
stenhällar. Vid skorstenens bas finner man "”droppflisorna"”,
flisor som skjuta ut ett litet stycke för att mot regn och dropp
skydda övergången mellan tak och skorsten. En skorsten med
i äldre tider bruklig yttre spjällanordning funno vi på den av
Mandelgren 1849 avrilade Gammalsbystugan fig. 206.
Virkesbristen på Öland gör att byggnaderna endast undan-
tagsvis äro panelade; väggarna stå omålade, tjärade eller röd-
färgade. Över dörren ser man mycket ofta en liten nätt kvist,
<fvist”, bestående av ett rakt eller välvt snedtak, uppburet av
på olika sätt konstruerade strävor eller konsoler, se fig. 30, 38.
Förstutrappan är som regel av sten och det är synnerligen
vanligt, att hemmanets från kyrkogården: en gång hämtade
gravflisa ligger däri som trappsten. Å äldre hus äro dörrarna
s. k. halvdörrar, d. v. s. itudelade på höjden. Större hus
kunna ha dörrar och omfattningar ganska förnämligt utformade,
och taklisten, samt listerna över fönsterna ha också ofta fått
dekorativ utstyrsel — detta gäller isynnerhet om de byggnader
som under 1800-talets förra hälft uppfördes av en byggmästare
Sandell från Torslunda. Se fig. 40, 41. En annan tämligen
originell sort av dekoration kan man understundom finna i
ölandsgårdarna, nämligen bildhuggerier som ursprungligen
smyckat: skepp, förlista vid dessa farliga kuster. Ett exempel
härpå ses i fig. 39, från Ullevi by i Gårdby — en god illu-
stration till några rader av Linné i Ölandsresan: »Skeppsvrak
kallar jag bildhuggerierna, tagna av olyckliga skepp, som upp-
kastas till dessa stränder. Man ser dem ställda över portar
och visthus, nu som sjöhästar, nu som valar, lejon eller hel-
gon, ofelbart hitkomna förrän dykerisocieteten blev inrättad.
Inga förtretligare spektakel kunna upptäckas för dem, som
resa på norra trakten av Öland, och därifrån ärna sig till sjöss,
att anförtro sig åt det osäkra havet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
