Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Si
vanligen en massiv ekkista vid hvardera fönstret på rummets
långsidor. Dessa kistor voro vanligen målade med röda, gula
och gröna blommor på locket. Skåp, skänk eller byrå hörde
ännu icke till möblemanget. På främre gafveln var ett lång-
bord och tvenne säten liksom i hvardagsstugan. Öfver bordet
hängde upp under taket ett lakan fästat med alla fyra hörnen,
så att det var spändt; på lakanets midt var utsydt med ullgarn
eller måladt en större prunkande blomkrans, i alla fyra hörnen
voro äfven några blommor. Detta lakan skulle i synnerhet
vara upphängdt vid kalaser och högtider och kallades »hänning>.
Äfven detta rum var för det mesta paneladt; någon gång fans
också tapeter. På sängarne lågo »huhårsåklä>.»>
En mycket värdefull skildring av öns äldre bostadsskick äga
vi också i lektor E. A. Zetterqvists >Minnen från Gärdslösa>,
tryckta i Svenska Landsmålen 1907. Hans uppgifter gälla tiden
kring 1850—60, och överensstämma i mycket med Jonssons,
ehuru de avse ett något modärnare skick.
Dessa skildringar återge på ett utmärkt sätt ett äldre stadium
i ölandsstugornas inredning — ett stadium som direkt återgår
på en uråldrig tradition. Särskilt intressant är Jonssons be-
skrivning, och är hans bild av ett ölandshem vid förra århun-
dradets mitt representativ för ett mera allmänt skick vid denna
tid, så stod den öländska bostadskulturen då på en redan
antikverad ståndpunkt. Många av de detaljer Jonsson be-
skriver återfinnas givetvis än i dag i mera ålderdomliga miljöer,
men det mesta är förändrat. Inne i stugan fanns ännu på
Jonssons tid tydligen stengolv i partiet jäms med muren ——
denna. del av rummet markerades alltså på sätt och vis som
köksparti. Stengolv i förstugan kan man ännu påträffa. Eldstaden
bestod enligt samma skildring av två deiar, bakugnen med den
framför densamma belägna »gruvan>, samt spisen, båda skilda
åt genom en fastmurad stående flisa. Ibland kunde eldstads-
komplexet äga en tredje del; invid muren hade man då uppsatt
en kakelugn. Exempel på en dylik anordning, varigenom man
kunde behålla mera värme i stugan existera- ännu — sålunda
finnes i den gamla stugan å Stenåsa n:r 2, fig. 44, -en kakelugn
från 1800-talets början uppsatt intill muren. Och i sina »Minnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
