Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
skänk och byrå tillhöra också de ting, som jämförelsevis sent
kommo in i allmogeinteriören. Dessa möblers uppgifter fylldes
av kistor, vilka brukade finnas i stort antal. :
Inredningens väggfasthet ger under loppet av 1800-talet så
småningom vika till förmån för lösa mobilier. Studerar man
t. ex. det möbleringsschema, som Zetterqvist anger, som typiskt
för Gärdslösa, finner man att samtliga möbler stå fria från
väggen; men placeringen av möblerna återgår direkt till vad
som tidigare var brukligt, förändringen består egentligen endast
däri att det väggfasta lösgöres. De väggfasta bänkar, som
klädde gäststugans väggar ha t. ex. på Öland ersatts med lika
långa soffor, eller soffliknande bänkar i empirformer (>läsmöts-
soffe»). Till högtidsrummets inredning kommer också under
1900-talet en vidlyftig skänk, vilken avlöser kistorna. Även i
våra dagars ölandshem följes i stort sett de gamla lagarna för
möblernas placering, ehuru själva möbeltyperna kunna vara av
modärnare slag; jämför fig. 44, 54.
Enligt Jonssons skildring kunde rummens väggar vara pane-
lade, ibland tapetserade. Helgdagsstugorna ha väl ofta varit
målade med figurer och ornament. Ett vanligt skick var också
att beslå väggarna med ett slags bruk. I mera anspråksfulla
hem kläddes väggarna i gammal tid med vävda eller målade
bonader, så t. ex. i 1600-talets prästgårdar, där man hade
>wäggekläden>, »wäggtäckien> eller väggbonader, sannolikt
vävda saker.
Under loppet av 1800-talet blir det ganska vanligt på ön att
pryda gäststugornas väggar med figur- och schablonmålade
beklädnader av papper, utförda av öns egna konstnärer. En :i
detta avseende mycket verksam mästare var målaren Nils Johan
Jonsson från Strandskogen i Algutsrum, vilken arbetade under
årtiondena kring århundradets mitt. Flera präst- och bond-
gårdar ha rum, som dekorerats av honom, vanligtvis med land-
skaps- och arkitekturbilder, vartill han funnit motiven i stick-
och litografiböcker. I Hässleby i Algutsrum har han prytt
väggarna med utsikter från Gripsholm, >Homansbyen> i
Kristiania m. m., Norra Saxnäs har bl. a. Beckaskog och Stora
Sundby och i ett rum på Färjestadens gård trollade han fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
